- Project Runeberg -  Carl Fredrik Dahlgren, hans lif och diktning.En litteraturhistorisk studie /
207

(1903) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Knut Fredlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han ville se dem nakna och beskrifva
uti Epistlar för att svenskhet lifva 1).

Palmblad har däremot fått sig anvisad en alldeles för
undanskjuten roll; men han har ju ej egentligen deltagit i markallsdiktningen,
och man kom väl därför ej att synnerligen tänka på honom.

Åfven skolans mindre betydande medlemmar få sin beskärda del:
Sondén behandlas mera godmodigt, den af Palmblad enligt
stockholms-fosforistemas åsikt öfverskattade von Zeipel mera skarpt, och äfven
finnen Arvidsson ihågkommes, hvars häxa läser »en läxa om blod och
hvitlök».

Onekligen märkes något, om också obetydligt framhäfvande af en
själfständig stockholmsgrupp, som hvars program man skulle vara
frestad att särskildt anse följande, som Åsnan Markall till sin undran får
höra i fosforistlägret:

Stor sak, hur hatten eller mössan sitter,
blott det är hufvud som den sitter på.

Af Livijns handskrifter se vi, att han velat ha satiren skarpare.
1 strofer, som ej medtagits, framställes t. ex. ärkebiskop von Rosenstein,
som i det tryckta arbetet tillhör Paws »kreaturliga armé» i egenskap af
räf, såsom en ljusets fiende, och äfven mot Geijer ger han här sin
kända animositet luft. Del gäller dennes ståndpunkt i den religiösa
frågan: Livijn låter honom slunga bläckkaskader mot himmelen, men
samtidigt djupt bocka sig,

»att ej vår Herre må bli förargad på hans stolta mod».

En sak, som i detta sammanhang särskildt bör framhållas, är Li
vijns framdragande af äldre svenska författare, som af den franska
smakriktningen underskattats: utom de förut nämnde Thorild, Bellman o. s. v.
förekomma i vid slutredigeringen ej medtagna strofer äfven
folkvisornas författare, Stjernhjelm, för hvilken Livijn sedan gammalt hyste
beundran, samt Skogekär Bergbo, hvilken signatur ju Hammarsköld
an-vändt under fägneskrifterna.

Talrika anspelningar på dagens händelser förekomma. Blom
till-tygas t. ex. för den del han ansågs ha haft i det åtal, som samma år
andra Markallsnatten utkom väcktes mot Geijers skrift om Thorild, i
strofer, där striden om treenigheten framställes på ett djärft, ganska
vanvördigt sätt. Skämtet med itfanhemsförbundet synes äfven vara rik- *)

*) Anspelning pä Mollbergs epistlar och Dahlgrens verksamhet i
Man-hemsförbundet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dahlgrencf/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free