Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framdrog Adelbeths metriska öfversättning och, i gymnasium majus,
öfver Horatius Ars poetica. Men dessutom rekommenderade han äfven
ett studium af Leopold, Kellgren, Oxenstjema, hvilka i värde komme
de förra någorlunda nära. Leopold skildrades såsom en skald och
tänkare af högsta ordningen, han vore bredvid Kant Europas förnämste
filosof; i de tyvärr talrika fall, då dessa båda voro af olika tankar,
gjorde man klokast i att antaga Leopolds mening 1).
Man har brukat framhålla lektorn i moralen och historien
Professor Samuel Gustaf Harlingsson såsom den där först väckt de
blif-vande fosforisternas vittra intresse, och därvid stödt sig på Livijns
utsago. Men Atterbom och Hedbom nämna ingenting om ett sådant
inflytande från honom. De ordalag, hvari den senare i sin
själfbio-grafi *) omtalar moralium lector, tyda ej heller på någon synnerlig
sympati 3). Hultin skildrar honom sålunda: »Lektorn i historien, en
äldre man, känd som jakobin, röd republikan, ateist m. m., höll
mästerliga föreläsningar och var som spiritus rector i konsistorium mycket
fruktad, ty den, som misshagade honom, kom sällan på grön kvist».
Att denne i många afseenden märklige mans inflytande på Livijn
och den med honom samtidiga skolgenerationen varit stort, vill jag ej
förneka, men hvad Dahlgrens gymnasietid angår, sakna vi all
anledning att särskildt betona Harlingssons väckande betydelse. Denne var
dessutom då redan en gammal man 4). Däremot är det troligt, att det
rörliga lif, som var utmärkande för Linköpings gymnasium under
1800-talets första år, ursprungligen är att föra tillbaka på inverkan från
honom 5).
Arenanders inflytande förklarar väl, att man i sällskapets för
vitterhet handlingar ej finner några moderna tendenser, ehuru man på
denna tid i Linköping haft sin uppmärksamhet riktad åt nya håll,
hvilket särskildt framgår af Linköpingsbladet för dessa år 6).
Det är ju ej otänkbart, att själfva den yttre impulsen till
sällskapets bildande kommit från Atterbom genom Sondéns förmedling;
emellertid har jag aldrig funnit gymnasistsällskapet omnämndt i
fosforisternas offentliggjorda brefväxling, hvarför det är troligast, att det varit
okändt för Aurorabröderna.
Det är ej osannolikt, att Dahlgren varit den egentlige stiftaren —
hans inträdestal synes, att sluta af ett bevaradt register, hafva varit det
’) Atterboms biografi öfver Hedborn (o. a. a. II s. 287 o. f.).
*) O. a. a. I s. 56.
’) I Svenskt Biografiskt lexikon (Ny följd V s. 71) uppges dock, att
han skulle varit älskad af ungdomen.
*) Han var född 1740 och dog 1810.
s) Jfr för kännedomen om honom Johannes Sundblad Bland kräklor
och mitror, särskildt s. 11 o. f.
*) Om järnårens andliga fysionomi, sådan den visar sig i
Linköpingsbladet, hoppas jag få tillfälle uttala mig närmare på annat ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
