- Project Runeberg -  Dagsländor. Anteckningar under vistandet i England och Frankrike åren 1818-1832 /
399

(1846) [MARC] Author: Johan Peter Wåhlin - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 1880 -

399

och jag (»ekar Gud att jag känner det. Men lit mig ou
tacka er för er godhet att efterkomma min begäran. Jag har
något att säga er, men vi måste vara allena,’’ fortfor han, och
såg i detsamma på sin far, liksom han önskat att denne
skulle lemna oss. Ack! den arme fadren förstod ej honom,
utan satt med stirrande ögon likasom förut.

"Vi måste vara allena för ett ögonblick," sade fången,
och gick till dörren, Han bultade, dörren öppnades, och han
hviskade till fångvaktaren att föra fadren ut på några
ögonblick, Karlen inkom, och fången tog fadren sakta uti handen,
oeh sade: "lemna oss en liten stund medan jag talar några
ord i förtroende med denna herren," — "Ål ja, — ja — det
förstås," stammade fadren, med förvirrad blick, och kastade
derpå, liksom vaknande till fullt medvetande af sin
belägenhet, begge armarne konvulsiv! om halsen på sin son, oeh
jemrade sig högt| "o min son! min stackars son I" Äfven i
fångvaktarens jerngnsigte syntes rörelse vid detta
sönderslitande uppträde. Ett ögonblick derefter voro vi allena, men
det fordrades en lång stnnd innan fången kunde hämta sig
ifrån den rörelse som detta oförmodade utbrott af fadrens
ßmärta förorsakat honom,

"Doktor," sade han omsider flämtande, "vi hafva blott
ett par minuter, och jag har mycket att förtro er. Gud
allsmäktig välsigne er" t-, och han fattade konvulslvt min hand
"för eder godhet mot en brottslig usling. Anledningen till
min önskan att få tala med er är bedröflig, men, kort sagdt,
jag har hört så mycket talas om er godhet, att jag är
försäkrad att ni ej afslår min begäran." — "Allt livad som skäligt
ftr och i min förmåga står skall jag göra för er," svarade jag,
väntande oroligt att få höra beskaffenheten af det förtroende
ban hade att göra mig. — "Doktor, jag tackar er. Ack, jag
olycklige! jag har — jag har <— förfört en älskvärd, men
fattig flicka, — och hon är nära att bli mor." Han betäckte
sitt ansigte med en näsduk, och jemrade sig högt. "Ack!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagslandor/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free