- Project Runeberg -  Dagsländor. Anteckningar under vistandet i England och Frankrike åren 1818-1832 /
184

(1846) [MARC] Author: Johan Peter Wåhlin - Tema: France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

- 1833 -

M. h. vi se hushållerskan igen. Hennes n&sta uppträde
är inför en magistratsperson. Hon svor der bestämdt på att
ingen kunnat komma i spiskammaren, utan hennes begifvande,
hvilket hon på det högtidligaste förnekade. TafTeltäckaren blef
dernäst hörd, men icke heller han ville svära att de tvenne
köttskifvorna voro af ett stycke; han trodde, tvertom, att de
icke alls voro befryndade, emedan den ena var mycket torrare
än den andra. Den store geometern fordom, när han utropade
sitt euräka, kände ej en tredjedel af den förtjusning som
bemäktigade sig vår sinnrike prest, då han upptäckte orsaken
till denna olikhet. "Orsaken," skrek han, "orsaken är den
att jag bar den ena skifvan hela dagen uti mina byxor"
(långvarigt skratt).

Emellertid gick min klient miste om sin middag. Litet
förutsåg han då likväl att han skulle bli beskylld för stöld.
Han tillstod öppet hvar han bekommit köttet, men vår prest
tog inga skäl, och gjorde ingen efterfrågan. Dag efter dag
kom karlen till sitt arbete, och beständigt anfäktades han af
presten, som qvaldes svårligen af köttet. Det gaf honom en
beständig predikotext om alltings förgänglighet. Denna visade
sig äfven mer och mer, ty köttet började att ruttna.
Skyndsamhet var här af nöden; det blef skickadt ner i köket till
middag för betjeningen. TafTeltäckaren nekade att äta det;
han ansåg sig såsom vittne jäfvig. Kökspigan förbannade sig
på att hennes måge aldrig skulle gömma "tjufgods," och den
stackars hushållerskan skall säga er att hon sjelf i ångesten
åt upp köttet för att stilla upproret i spiskammaren (skratt).

Vill någon af eder, m. h. tro att, oaktadt karlen
dagligen återkom till sitt arbete uti trägården, — oaktadt
tjenste-hjonens ed, - i trots af sundt förnuft, billighet och heder,
— vill någon utaf eder tro att denna kyrkans pelare, som har
en lordlig boning, sitt ekipage och en talrik betjening, beslöt
att stämma den arma mannen för stöld, — ett brott som skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:06:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagslandor/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free