- Project Runeberg -  Skuggor och dagrar från missionsarbetet i Ryssland /
186

(1914) [MARC] Author: Lars Erik Högberg - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett och annat om ryska polisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

öppna den. Det måste vara något på tok.» Han berättade
härom ytterligare vid ett senare sammanträffande:

»Att undgå deras uppmärksamhet var omöjligt. Jag
beslutade mig därför att spela en annan roll. Jag stannade i
första klassens sal. Där var en polisofficer före mig, som
satt och spisade vid ett bord. Jag slog mig ned mitt emot
honom och beställde middag, gav mig i språk med honom
och började göra mina anmärkningar:

»Kan ni säga mig, vem som gett dem rätt att här i
stationshuset uthyra och förvandla herrtoalettrummet till
frisér-salong?»

Nej, det kunde officeren ej meddela. Vår vän- fortsatte
nu att tala om järnvägarne med dess personal, här och där
inskjutande en anmärkning över missförhållanden.
Polisofficeren tuggade på sina rätter, såg på sin tallrik och blev
synbarligen mer och mer besvärad. Vår vän serverades en
ypperlig middag. Den sistnämnda kastade sig nu rätt in på det
farligaste ämnet: — nihilismen, och frågade:

»Hur är det i Ch ... nu, är nihilismen i av- eller
tilltagande?»

»Det är svårt att säga.»
»Har ni gjort många arresteringar i år?»
Ja, så fortsatte vår vän under det officeren började vrida
sig på sin plats och söka efter förevändning att avbryta
samtalet och rymma fältet. Så skedde, och båda voro synbarligen
belåtna.

Efter ett av våra möten, då ovannämnda broder predikat,
sutto vi och samtalade. Därvid yttrade bl. a. en broder,
anställd vid järnvägen:

»Jag kan aldrig se hr N. N. utan att tänka på vår högsta
chef, ministern för väg- och vattenbyggnadsdepartementet, ni
är så lik honom». »Där har jag det! Nu förstår jag
sammanhanget. Man har hela tiden tagit mig för en förklädd
minister och spion», utropade vår vän.

En annan av våra vänner, herr S., stod under hemliga
polisens uppsikt. Han var förbjuden att utan särskilt tillstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagrar/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free