Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
vändande lill verkligheten, som hon ett par se
kunder lämnat bakom sig, förstod hon, att hennes
älskade i detta ögonblick, hvilket alltid skulle vara
dem bägge heligt, hvarken hade minne eller
tanke för henne. Och medan Sarah tillika med
Madam Livingston och de unga flickorna reste
sig upp i vagnen och ifrigt och välkomnande
viftade till Washingtons kurir, deras gode vän,
drog Marion sig stilla, i öfverspänd,
själfför-intande resignation tillbaka i skuggan af de
andra.
Vid den improviserade festliga supé, general
Livingston samma afton gaf på Liberty Hall,
träffades äfven William och Marion. Genom
värdfolket visste han redan, att hon fanns där
och fick sålunda tid att förbereda sig på mötet.
Då ban träffade henne — utan att vilja det
hade hans ögon hela aftonen sökt henne — stod
hon tillsammans med Sarah Wathier och ett par
andra damer. Liksom de öfriga bar hon en
hvit dräkt och hade en ljusblå
Marie-Antoinette-fichue korsvis lagd öfver bröstet. Den blå färgen
gjorde henne ännu blekare än hon i
verkligheten var och koin de breda mörka ringarna
under hennes ögon att framträda ännu starkare.
Redan på långt håll såg hon William, då
ban genom de till trängsel fyllda rummen
beredde sig väg till henne. Hon kände Sarahs
ögon på sitt ansikte och ansträngde sig till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
