Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Den Musgraveska ritualen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför mig. Jag fattade lätt att han betraktat dem som värdelösa,
ty metallen var nästan svart och stenarna glanslösa och matta.
Men jag gned en av dem mot rockärmen, och den glödde
sedan som en gnista i min mörka flata hand. Metallarbetet
hade formen av en dubbel ring, men hade blivit böjt och
vridet.
’Du måste komma ihåg’, sade jag, ’att det kungliga partiet
i England var ganska starkt även efter konungens död, och
att då dess medlemmar slutligen flydde, lämnade de troligen
många av sina dyrbaraste ägodelar efter sig väl gömda, i
förhoppning att återvända och hämta dem, när lugnare tider
inträtt.’
’En av mina förfäder, sir Ralph Musgrave, var en
framstående hovman och Karl den andres högra hand under hans
vandringar’, sade min vän.
’Å, verkligen!’ sade jag. ’Jag skulle tro att det ger oss den
sista länken, som vi saknade. Jag gratulerar dig till att, om
än på ett något tragiskt sätt, ha kommit i besittning av en
relik med stort inre värde men av ännu större betydelse som en
historisk kuriositet.’
’Vad är det då?’ frågade han och kunde knappast få fram
orden av förvåning.
’Varken mer eller mindre än de engelska konungarnas
gamla krona.’
’Deras krona?’
’Alldeles. Kom ihåg vad Ritualen säger. Hur lyder den?
Jo: Vems var den? Hans, som är borta. Det var
efter konung Karls halshuggning. Därpå följer: Vem skall
ha den? Han, som skall komma. Det var Karl
den andre, vars återkomst och uppstigande på tronen redan
förutsågos. Det kan inte gärna råda något tvivel om, att detta
nu illa tilltygade och formlösa diadem engång smyckat de
kungliga Stuartarnas panna.’
’Men hur kom det i sjön?’
’Ja, det är en fråga, som det tar litet tid att besvara’, sade
jag och redogjorde för den långa kedja av antaganden och
bevis, som jag konstruerat nere i källaren. Skymningen hade
fallit på och månen sken klart på himmeln, innan min
berättelse var slut.
’Men hur kom det sig, att Karl den andre inte fick sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
