Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Konungen, som ville ha sin fotografi tillbaka - 2 - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ut, och sen såg jag henne inte mera. Jag steg nu upp, lät
framföra min ursäkt och lämnade huset. Jag tvekade, om jag skulle
försöka att ta fotografien med detsamma; men kusken hade
kommit och bevakade mig så noga, att jag ansåg det säkrare
att vänta. Ett litet förhastande kunde fördärva alltsammans.»
»Och vad tänker du nu göra?»
»Våra efterspaningar äro praktiskt avslutade. Jag gör
henne i morgon en visit tillsammans med konungen, och med
dig också, om du har lust att följa med. Man kommer att föra
oss, in i detta vardagsrum för att vänta på mrs Norton, men
då hon kommer, är det troligt att hon varken finner oss eller
fotografien. Det blir nog en tillfredsställelse för kungen att få
ta den med egna händer.»
»Och hur dags tänker du söka henne?»
»Klockan åtta på morgonen. Hon är då ännu inte uppe, och
vi ha fältet fritt. För resten måste vi raska på, ty hennes
giftermål kan medföra en fullkomlig omvälvning i hennes
levnadssätt och vanor. Jag måste genast telegrafera till kungen.
Vi voro nu framme vid Bakerstreet och stodo utanför
porten. Under det Holmes sökte i fickan efter portnyckeln, gick
någon förbi och sade: »Godnatt, mister Sherlock Holmes!»
Flera personer befunno sig på trottoaren i detta ögonblick,
men hälsningen tycktes komma från en spenslig, i ulster klädd
yngling, som i detta ögonblick skyndade förbi.
»Jag har hört den rösten förut», sade Holmes och stirrade
utför den illa upplysta gatan. »Jag kan just undra vem det
kunde vara!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
