Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. F. D. KAMMARPAGEN, GENERALADJUTANTEN JUSTUS CHRISTOFER VON SCHOTINGS BERÄTTELSE OM STATSKUPPEN DEN 13 MARS 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att alla dessa åtföljde Adlercreutz genom garderoben in uti
det röda rummet väckte ingen egentlig uppmärksamhet, då
nästan alla voro adjutanter, dels hos excellensen Klingspor,
dels hos Adlercreutz, och man ansåg möjligt, då kurirer
under natten expedierats i alla riktningar, att de voro
uppkallade för att begagnas i dylikt ändamål; icke heller väckte
det någon uppmärksamhet, att Adlercreutz själf öppnade
dörren för att ingå i Kungens rum (det blå), emedan
excellensen Klingspor och Adlercreutz varit och på sitt sätt ännu
voro befälhafvare för den finska armén, och man således
trodde, att Adlercreutz fått befallning infinna sig då
excellensen Klingspor fick företräde. Men då nämnde officerare
med Adlercreutz’ inträdde till Kungen, blefvo de
vakthaf-vande förundrade och kaptenlöjtnanten grefve Lewenhaupt,
som för ögonblicket befant sig i garderoben, skyndade in i
det röda rummet; men när Adlercreutz med sin svit
inkommit till Kungen, tillslöto de dörren efter sig.
I det ögonblick Adlercreutz med sin omgifning inträdde,
hördes Kungen säga: »Hvad är det, är det förräderi?»
Hvarpå dörren som sagdt är tillslöts. Adlercreutz tog då till ordet,
föreställde landets förtviflansfulla belägenhet, omgifvet på alla
sidor af fiender och utblottadt på alla utvägar till försvar
samt uppror redan utbrutet inom landet; bad Kungen i de
bevekligaste ordalag besinna ställningen samt besluta sig att
söka fred med de utländska fienderna och genast
sammankalla ständerna till stillande af den inrikes oron; förklarande
att han och de öfrige närvarande beslutat sig att, kosta hvad
det kosta ville, frälsa fäderneslandet. I denna anhållan
förenade sig excellensen Klingspor, som till och med föll på
knä och med tårar bad Kungen göra fred och kalla ständerna.
Alla dessa föreställningar voro fruktlösa; Kungen gaf
endast nekande svar, sade sig aldrig vilja göra fred med
fiender, som orättvist anfallit honom, under ropande: »Hjälp,
hjälp, förräderi!» Då sade Silfversparre: »Nu är det ej värdt
krusa längre», gick bakom Kungen, omfattade honom omkring
såsom säkert, att de som voro inne vid Kungens arrestering voro elfva,
excellensen Klingspor och Adlercreutz inberäknade, och de här uppräknade bestämdt
voro närvarande, har jag svårt tro att ryttmästare Adlercreutz var med, kan
dock icke bestämdt bestrida det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
