Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 1 maj i Karnak. ”Termometern står vid solens uppgång på 24°
Celsius, men himmelen är öfvermulen och solen höljd. Middagen har 38¼°
i skuggan, med solrök och vestlig vind. Då nu i Sverige firas ingången af
den vackra årstiden, firas här sista dagen af en god period, ty med utgången
af denna dag anses 40 dagars hamsin inträda. I Cairo såsom i Stockholm
spisa alla, som kunna, i dag utom hus och på landet. Nordens folk för att
helsa löfven och ängsblomstren, Egyptens för att taga afsked af landtlifvet
för en längre tid, ty de vänta sig att på de 40 dagarne ej kunna med
säkerhet sticka näsan ut ur husporten.
Af gammal bibehållen god takt uppsöker den förirrade nordbon, nu i
Afrika, en butelj god Bordeaux, som gjort resan lyckligen till Indien och
kommit derifrån till Egypten med ett engelskt godt hjerta. Denna enda vinbutelj
här i trakten kommer fram ur sitt gömställe, att strax efter middagen
högtidligen få träda på tåg till Luxor, der en europé, fransman, finnes. För
denne förklaras dagens högtidlighet i Svea land. Korken flyger ut och
vinet rinner till hjertliga skålar ej ensamt för vänner i Svithiod, men för
allt deras lands lycka och välgång. Hatten ville lyftas till ett hurra, men
fanns ej nu på kalt hufvud. Tarbouche efterträdde den i dag och kröner
här uppenbart en vällust, som, om den kunde finnas i norden, der måste
nogsamt insvepas i rika lockar, hvilka någon dalkulla sålt för hjeltars eller för
de skriftlärdas restauration och anseende. I Stockholm falla kanske ännu
några snökorn i det nykomna gröngräset, under det att här öknens sand, som
bär budskap om hamsin, piskar allt lefvande i synen, och luftens qvalm
ligger som en sten mot andedrägten. Det är dock 1 maj äfven här, bröstet
gör sig fritt, och glädjen, född af framfaren tid, står högt upp i taket till
dagens slut i Luxor. De nymålade ekipagerna, de förgyllda beslagen och de
frustande kamparne vända sig i norden slutligen åt hemmet, åt staden, men
alla de blomstrande sköna, som i dag äro dömda att åka baklänges, se åt
östern, der hoppet hvilar och ljuset gryr. Här sker resan på trogna och
säkra ben, men utan vidare ståt, tillbaka till Karnack. Natten inträder och
lifgardet består af dubbelbössan, som är laddad skarpt, och snart färdig, ty
föga är att räkna en liten följeslagare, en arabisk tjenare om 6 å 8 år, som
höll sig några steg bakom sin herre, men nu med högvederbörligt tillstånd
kommit upp på ryggen af en åsna, som upphunnit oss med en annan liten
karl från Karnak. Stigen kunde vara osäker här, då hvarken sol eller måne
lyser. En på tvärväg anländ lång och reslig man med pik på axeln anropas.
Det är god vän och följer till vår by. Några försök att stupa på näsan i
mörka hålvägen äro för öfrigt det enda anmärkningsvärda ända hem, der gården
i lerstugans 2:dra våning redan har färdig bädd till sömn under himmelens
stora tak, hvarest stjernor stå såsom talet att räkna på dess ålder, eller såsom
mötesorter för någon blick från dig, aflägsna, o kära nord!
Den 27, omkr. kl 9 f. m., regn i stora droppar och långt, långt
emellan dem. Kl. 10 begynner en N.W. storm med ökendam. Solen tränger
sig skymtvis fram, att se huru hus och träd gunga, skälfva och buga för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
