Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Hemlif och kamratlif vid slutet av 1840-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 HEMLIF OCH KAMRATLIF I SLUTET AF
1840-TALET
favorit, och Bossuet i några af hans »Oraisons
funébres», hvarjämte, såsom redan är nämndt »Gorinne»
af ma-dame de Staél särskildt studerades.
I tyskan var det hufvudsakligen Schiller, som föll på
läppen, både med hans dramer och hans lyriska dikter:
några år senare öfversatte han första akten af »Maria
Stuart» och den vackra lyriska begynnelsen af den
tredje akten. Det var framför allt skaldens ungdomliga
frihetsentusiasm, som hänförde den tidens ungdom;
- däremot hade man föga sinne för Göthe. Det var
Bernhard Elis Malmströms föreläsning vid 1850-talets
midt, som födde förståendet af Göthe. Men man skall
härvid komma ihåg, att vi då lefde revolutionstiden
under och efter 1848 - ett förhållande, som starkt
inverkade på oss alla, såsom vi snart skola hafva
tillfälle att meddela. Franska revolutionens historia
lästes särskildt med hänförelse; upprorsmännen
Held och Corvins världshistoria genomgicks äfven
flitigt. Den utkom just vid denna tid i svensk
öfversättning, och den smakade mera tidsenlig och
modern än Beckers världshistoria, som äfven fanns
öfversatt på vårt språk.
Engelska språket förblef till 1864 en oupptäckt
värld. Men Gud ske lof, att vi hade ett och annat
öfversatt, och bland detta nämna vi i första rummet
Walter Scotts och Marryats romaner, hvilka man ibland
till och med, syndigt nog, läste under tråkiga
lektioner i klassen. Men så mycket allvarsammare
var förf. i studiet extra af de antika författarna
nämligen Livius tio böcker, Virgilii ^Eneid alla
tolf sångerna, Odysséen alla tjugufyra sångerna,
hvarjämte i hebreiska enskildt genomgicks det mesta
af lundensaren Tallbergs läsebok, med exempel från
olika delar af Gamla testamentet. Efter studentexamen
har han ej läst ett ord hebreiska?! A quoi bon! Nej,
då var det större nytta och nöje att genomgå den
nyaste franska litteraturen, öfversatt på svenska. Så
genomgick han Dumas’ »Tre musketörer», »Myladys son»
och »Vicomte de Bragelonne». Tänk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
