Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fädernesgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrka på den nämnda gårdens grund bestå dels af ett
stenhus, som befinner sig till höger om portgången,
men icke står i gatans linje, utan ligger snedt in
på tomten, såsom den gamla kyrkan, hvilken förstördes
af eldsvåda redan 1473, dels af en mängd källare, som
ännu finnas på tomten, sex till antalet, alla belägna
under eller nära till det nämnda stenhuset. Detta,
som är högt såsom ett tvåvåningshus, har egentligen
blott en öfvervåning, bestående af två rum, ett mycket
stort med fönster på tre sidor och där bredvid ett
mindre rum; — på nedre botten finns blott ett mindre
kök med spis. Samma bottenvåning inhyser en halft
underjordisk källare, som tydligen visar sig vara en
lämning af själfva kyrkan. Ruinerna nedbrötos först
efter 1702 års brand, då teglet användes till det af
elden halft förstörda slottets återställande.
På stenhusets framsida åt gården fanns ett
fult utsprång af trä med sluttande trätak, som
endast tjänte att skyla ingångarna till en del
källare. Taket var ett lifvadt tillhåll för sonen,
men egentligen förbjudet, ej för takets, utan för
byxornas skull. I riktning med stenhuset uppfördes
år 1842 ett tvåvånings trähus, med brygghus och ett
par rum på nedre botten, i den öfre en större sal
och några smårum, hvilka sammanhängde med stenhusets
öfvervåning.
Framför detta trähus var en rätt hög dubbeltrappa
med ett par liggande, sluttande källardörrar
mellan de båda trapporna — ett ljufligt tillhåll
och en förträfflig anledning att åka kana utför
sluttningen. Dock — i hörnet mellan trappan och
korsets grundval var favorittillhållet, ty där befann
sig den obligata sandhögen, som hvarje vår förnyades
och all tid var lika kär för sin afskildhet och sin
sol. Huru kan han nu minnas, att det huset byggdes
1842? Jo, det var det året filosofie doktorspromotion,
och han var promotionsdagen kl. 6 om morgonen uppe
på ställningarna, där takstolarna skulle resas,
för att se den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
