- Project Runeberg -  Dikter /
238

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elegier till Olympia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spotsk du log åt min tår, och snart på den frustande fålen
Med en föraktlig blick bort från din älskling du flög.

Se, då flydde min frid, då ramlade drömmens palatser,
Skuggornas hånande lek flydde som spöken sin kos.

Arme, jag byggde på sand? — mitt hus bar fallit för stormen,
Tanken, en vålnad lik, irrar kring hoppets ruin.

Dock, bland spillrorna letar jag än: det krossade hjertat
Älskar att finna ibland perlor i minnenas grus.

Tanke, hvart ilar du hän, af bedrägliga bilder förvirrad?

Ler du bedårad ännu fromt åt din gycklande syn?

Vandrar du salig ännu i ditt minnes förföriska lustgård?

Plockar du gyllene frukt än af förtorkade träd?

Leker du, dåre, ännu med vårens vissnade blommor?

Famnar du troget din dröms töcken för Juno ännu?

Bort i skyndande fart ur de falska sirenernas trollkrets!

Djupt i den svartaste natt tröttade vingen begraf!

Fly det förledande ljus, som bländar ditt villade öga!

Mörkret förvillar dig ej. mörkret är sorgernas vän.

O, bvad är lifvet likväl? — En kedja af gäckande drömmar, x
Skingrade snart af ett grymt ödes tyranniska nyck.

Smyckadt i rosenglans, för den obepröfvade blicken
Breder det lockande ut ära och njutning och guld.

Lifvad af lågande mod, i dess faran den unge sig störtar,
Njuter berusad dess sken, känner ej väsendet än.

Menniskor, Gud och natur med svärmande kärlek han älskar,
Bygger i himmelens sky drömmarnes brokiga slott.

Se, för en fläkt har hon flytt, den ljufliga villan af lifvet:
Hemskt under ytans behag grinar ett multnadt skelett. —

Så, min Olympia, trodde jag dig; — ditt älskliga hjerta
Låg som en glimmande sjö klart för mitt öga och log:

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crndikter/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free