Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjugufjerde lUpitlet.
Det var morgon. Allt var sig likt.
Endast en person saknades. Jag hade anat det
och var glad deröfver. Hur skulle jag
kunnat se honom? En express — sades det —
hade kallat honom att oförtöfvadl infinna sig
vid sin diplomatiska post.
Jag hade svårt att sällskapa med mina
gäster och jag smög mig derföre på
förmiddagen obefnärkt undan, gick ned till stranden,
der jag hade månget kärt minne och der
vågornas svall kunde förtaga ljudet af mitt
hjertas slag. Det var så skönt alt sitta här. Hår
var så lätt att glömma. Allt var ju sig likt.
Hvarje älsklingsställe, der han med egen hand
ordnat hviloplatser för mig, var ju qvar och
talade ... Allt talade om honom och hans
kärlek. Ingeoting var förändradt. "Nej, nej," —
sade jag halfhögt — "det är en dröm."
"Det är en sanning," — sade en röst
nära mig.
"Gud! finnes ni ännu till?"
"För er____"
Agne* Tell. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
