Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
om igen och säger i sin ordning till den
andra: "då mitt blir skall du få den."
Men bruden hon ler icke. ... Hon går in
en stund till sig sjelf; hon läser derefter sin
brudgums sista bref; hon läser och begrundar.
Hon ler väl icke; men hon säger dock: "Jag
är ju nöjd!"
Och hvad hon säger, det tänker hon, ända
tills hon en vacker vårmorgon vaknar och allt
står färdigt och vinkar henne till inträdet i
en ny verld — allt med undantag af förste
marskalkens tal; tv det är icke färdigt ännu.
Det kan dock ännu bli. Vi ha’ en hel dag
på oss och Erik har lofvat alt det endast
skall innehålla så många ord, som brudens
lefnadsår. Brudgummen är icke heller
kommen och bruden begagnar denna lid, på sält
hon länge tänkt sig, till etl besök vid sin mors
graf. . ..
Och åter hör hon den kära sjunkande
stämman hviska, liksom den gjorde i dödsminuten:
"Agnes! min Agnes!" Hon hör månget mildt
ord på det - språk, som från dessa läppar var
henne så välbekant och hvilket nu skall bli
hennes eget. Hon hör mången varning
hvi-skas i det språk, som endast är en mors; och
hon hör mången suck, som endast är en
moders bön.
Hon förstår detta tungomål, som kommer
med de milda vestanfläglarne omkring henne;
och hon svarar. Han svarar så uppriktigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
