Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGE.
11
Näringar:
Af rikets befolkning ägnade sig 1901 åt jordbruk 53 proc., åt industri 29 proc. samt åt handel och
samfärdsel 11 proc.
Af den svenska jordens 40.5 mill. h:ar upptogo år 1901 åker 8.5 proc., äng 3.6 proc., skog 48.6 proc.
Af åkern användes 32.9 proc. till odling af foderväxter, 24.3 proc. för hafre, 12 proc. för råg, 6.7 proc.
för korn, 4.7 proc. för potatis, 2.1 proc. för hvete. Under årtiondet 1891—1900 utgjorde skörden årligen:
hvete 1 000 000 metr. ctr., korn 3 400 000 metr. ctr., blandsäd 1 840 000 metr. ctr., potatis 18 mill. hl.
råg 5 800 000 „ „ hafre 10 790 000 „ „ baljväxter 710 000. „
Hveteskörden täcker endast 50 proc., rågskörden 75 proc. af den inhemska förbrukningen, medan
ungefär 20 proc. af hafren kommer till utförsel.
Boskapsskötseln är icke obetydlig. År 1901 funnos på hvarje 100-tal af befolkningen: hästar 10,
nötkreatur 50, får och getter 26, svin 16. På senare tider har mejerihandteringen gjort betydande
framsteg. Vid rikets ungefär 2,000 mejerier bearbetas nära tredjedelen af landets mjölkproduktion, och
smörutförseln stiger till omkring 25 mill. kg. årligen.
De stora skogsvidderna i synnerhet i Norrland äro föremål för en betydande afverkning,
hufvudsakligen för export. Till den internationella trävaruomsättningen bidrager Sverige med 20 proc. och intager
i detta afseende det allra främsta rummet bland världens stater. Det årliga exportvärdet stiger somliga
år till 150 mill. kr.
För de mellersta delarna af riket har bergsbruket sedan gammalt varit af synnerlig vikt. Den
viktigaste malmuppforslingen, järnmalmsproduktionen, är emellertid numera af ringa internationell betydelse.
År 1903 producerades 3 mill. tons malm; tackjärnsproduktionen steg år 1898 endast till l.ö proc. af världens.
I vissa traktar, i synnerhet i Malmöhus’ och Gröteborgs län, Stockholms stad samt Östergötlands och
Älfsborgs län är industrien af icke obetydlig omfattning. Det årliga tillverkningsvärdet uppgår till ungefär
1 000 mill. kr., däraf sockerbruken lämna 12.6 proc., gjuterier och mekaniska verkstäder 11.2 proc.,
bryggerier 5.7 proc., väfverier och spinnerier 13.6 proc., pappersbruk och trämassefabriker 8 proc.
Varuomsättningen med främmande länder steg under åren 1881—90 till ett årsvärde af 584.9 mill. kr.;
under år 1901 till 820 mill. kr. Häraf belöper sig på de båda viktigaste handelsstäderna Göteborg
och Stockholm nära hälften, nämligen på Göteborg ungefär 30 proc. och på Stockholm nära 19 proc. De
länder med hvilka Sverige äger sitt lifligaste varubyte äro:
Storbritannien
och Irland . (44 proc. af exp., 30.6 proc. af imp.) Norge ..... (1.8 proc. af exp., 4 proc. af imp.)
Tyska riket . (15.3 „ „ „ 36.5 „ „ „ ) Frankrike . . . (8.1 „ „ „ 1.8 „ „ „ )
Danmark ... (12 „ „ „ 12 „ „ „ ) Ryssland . . . (1.6 „ „ „ 4.3 „ „ „ )
Af exportartiklar upptaga trävaror 41.8 proc., spannmål och matvaror af djur 23.7 proc. däraf smör
ensamt 10.3 proc., metaller och metall var or 10 proc. af hela utförselvärdet. Af importartiklar upptaga
råämnen för industrien 23.0 proc., industriartiklar 25.1 proc., lifsmedel och kolonialvaror hvardera 13.3
proc. af införselvärdet.
Mynt: 1 krona à 100 öre.
Norge.
Af befolkningen är 96 och en half proc. norrmän, 1 och en half proc. lappar och kväner samt
2 proc. invandrade utländingar, hufvudsakligen svenskar. Statsreligionen är evangelisk-luthersk. År 1900
funnos 1 200 romerska katoliker och 650 judar.
Administrativ indelning: _
Amt. Areal i Folkmängd ! Pr
kv.-mil. 1900. kv.-km.
Smålenene .... 41.4 ! 136167 35.2
Akershus..... 52.2 116 896 j 23.9
i Kristiania . . . . 1.6 229 101 i —
Hedemarken . . . . 274.5 126 703 ! 4.8
Kristians..... 253.4 116 280 4.8
Buskerud..... 148.1 112 743 | 8.0
Jarlsberg och Laurvik 23.2 101 003 i 45.0
Biatsberg . . . . . 151.9 98 298 ! 6.9
Nedenas.....i 93.5 I 75 925 1 8.6
Lister och Mandal .1 72.6 ! 78 259 I 11.3
Sta\ anger . . . . 91.5 ! 125 658 i 14.5
S. Bergenhus . . .! 156.0 132 687 i 8.8
Bergen............1.3 71 867 i —
N. Bergenhus ... 184.8 88 214 ! 4.9
Romsdal.....! 149.9 136 519 i 9.4
S. Trondhjem . . .i 186.0 134 718 j 7.5
N. Trondhjem . . 225.2 83 449 i 3.9
Nordland.....1 383.4 150 637 i 4.1
Tromsö.....| 262.4 ! 72 966 2.8
Finnmarken . . . .j 464.0 I 33 387 ; 0.7
Summa! 3U214.7 j 2 221 477 ; 7.2
Y (Allg^i. . • . . t/l,U i ± UKJ UUU [
Städer med öfver 10,000 inv.:
Kristiania ...... 229 101
Bergen.......71867
Trondhjem............38 651
Stavanger............29 877
Drammen......23153
Kristiansand...... 14 701
Fredrikstad...... 14 553
Kristiansund.....11 982
Fredrikshald.....11948
Larvik........ 10 301
Näringar:
Af rikets befolkning ägnade sig år 1900 åt jordbruk 48.7 proc., åt grufdrift och industri 23.0 proc.
åt fiske 8.6 proc., åt handel och samfärdsel 15,4 proc.
Af den norska jorden äro ända till 71 proc. improduktiv mark, 24 proc. upptagas af skog och
betesmark, endast 2,1 proc. af åker. Dock är jordbruk den förnämsta inkomstkällan såväl i södra Norge som
vissa nordliga delar af riket; i somliga kustbygder och de högre belägna fjälltrakterna odlas däremot
knappast annat än potatis. Hafre upptager större parten af åkervidden och lämnar under goda år
tillfälle till export, medan ansenliga kvantiteter brödsäd årligen måste införas. — Med nötkreatur (56 pr
100 inv.) och i synnerhet får och getter (110 pr 100 inv.) är Norge väl försedt, hvadan boskap årligen utföres.
Skogar af större utsträckning finnas endast i Kristiania och Hamars samt östra delen af Kristiansands
stift. Afverkningen af dessa och bearbetningen af timret ge upphof till export för ett årsvärde af
40 à 50 mill. kr.^~
Näst jordbruket äro fiske och sjöfart de näringsgrenar som äro af mesta betydelse för riket. Fisket
ensamt lämnar sysselsättning åt 160 tusen personer; den betydande handelsflottan* den fjärdeoi ordningen
på jorden med en lastningsförmåga af 1 700 000 tons, äger en bemanning af ungefär 60 t, Arsvärdet a t’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
