- Project Runeberg -  En återuppstånden skämtare. Camera-obscura-bilder från 1840-talets Stockholm /
72

(1885) [MARC] Author: Mauritz Cramær With: Birger Schöldström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Nihil“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

funnit honom, derest icke på nytt ett skrik låtit höra sig.
Vägledde deraf stöflade de till nedgången från sufflörsluckan,
och här funno de en hvit kolossal staty, för hvilken
de otvifvelaktigt ånyo tagit till fötterna, derest icke herr
magisterns inställsamma röst bedt dem stanna.

Då herr magistern nämligen i sufflörsluckan gjort
slut på buteljen, beslöt han gå upp på teatern och der
höra efter vännens hatt. Kommen till foyern, hvarest
det var fullkomligt mörkt, stötte han mot ett skåp, hvarpå
ett fat, fyldt med hvetemjöl, afsedt för hvitsminkning å
kör- och balett-staternas armar, hade sin plats. Detta fat
fick af stöten en så allvarsam rubbning, att det hasade
ned från sin plats, vände sig i luften och på fläcken
förvandlade herr magistern till någonting à la Guvernörens
vålnad i “Don Juan“. Svettig efter knorrandet i sufflörsluckan
och koppärrig dertill, fastnade mjölet så mycket
bättre på hans fylliga anlete. Ehuru han alltid tillgrep
skriket såsom ett ultima ratio i farans stund, fann han
det likväl denna gång mindre på sin plats: han kunde då
få betala mjölfatet. Han vandrade derför åter ned till
sufflörluekan att hemta sin der lemnade käpp; men kommen
dit såg han denna gång, att det ej blott var en vanlig
lucka, instängd likt en annan insjö, utan att den tvärtom
hade sitt ordentliga utlopp. I detta utlopp kunde vännens
hatt möjligen trillat, och han beslöt förvissa sig derom.
Under denna spaning kom äfven han ned i maskineriet,
der han troligen blifvit en gäst öfver natten, så framt ej
notariens skrik nått hans öron, då han svarade derpå,
och båda herrarne underhöllo duetten, tills de sju vise
anlände.

Uppkommen till foyern möttes de der af en man,
som tycktes vara vän af korta svar och tal och derför
helt enkelt förelade dem följande räkning:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:46:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmskamtare/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free