Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lefnadsteckning [av Birger Schöldström]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan Mauritz Cramær.
Det skede i vår literatur, som omfattar 1840-talet, är
af stort intresse, ej minst i skönliterärt afseende.
Det är visserligen sant, att de store skaldernes
strängaspel hade tystnat eller endast tonade matta ackorder;
“Kusinernas“ författarinna — den snillrikaste qvinna, som
vår literatur någonsin sett, och hvars betydelse det borde
vara just våra dagar förbehållet att rättvist uppskatta —
hade gifvit det bästa hon kunde; och man hade redan hunnit
varsna ormen bland Almqvists törnrosor. Som sagdt, det
var ingen guldålder; för en sträng granskare skall kanske
ej ens silfrets fulla gedigenhet stå profvet; men man kan
väl ändock ej tala om bara kopparn hos ett årtionde,
hvilket såg uppkomsten af Emilie Carléns “Pål Värning“
och “Rosen på Tistelön“, Onkel Adams “Genremålningar“;
hvilket hörde de ungdomligaste och klangfullaste slagen
af Bernhard Elis Malmströms, Nyboms, Talis Qvalis’,
Sätherbergs, Wilhelm von Brauns och Carléns lyror; hvilket
vexlade om i lefnadslustigt skratt eller känslosamma
tårar vid åskådandet af Blanche’s, Tolins, Johan Börjessons
och F. A. Dahlgrens sceniska arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:46:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/cmskamtare/0008.html
