Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAR SÖDERBERG 49
skall stiga upp eller ej, men Söderberg orkar ej ens
vara så mångordig — finnes hos honom. Vid ett
festligt tillfälle under en middag framkastade någon,
att Kipling fick, jag tror det var tio kronor pr ord,
och alla skrivandes karlar gjorde en liten tyst
huvudräkning. Då yttrade Hjalmar Söderberg sävligt: »Då
skreve jag tusen ord om året» Om man frågade
vad som ligger på botten hos honom, skulle jag vilja
säga: en trött förvåning över att människorna kunna
ha ett så gott humör.
Med en enda trasig langa
kan man vara glad och sjunga,
och det går q ur mitt minne,
hur i dag bland hamnens hesa,
hungriga och frusna busar
jag har sett en man, som snusar
med en fragmentarisk näsa,
skrev han en gång. Hans patos är ett letande efter
sanningen, kanske ej utan en viss besk belåtenhet
med att den är så hemsk. Vidskepelsen — och han
sätter på 1700-tals- eller 1880-talssätt ett likhetstecken
mellan den och religionen — voilà 1’ennemi. I mitt
tycke har han kanske alltför mycket glömt, att
åtskilligt av det, som förefaller oss som vidskepelse, är
symbol för sanningar, men å andra sidan är
sanningskravet, ett intellektuellt renlighetskrav, utmärkande
för honom. Och han kan t. o. m. gå så långt —
7—192884. Lauri*, Människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
