- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
58

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Conrad gjorde stora ögon.
Överwaggin-garna och nederwaggingarna tillsammans?
På samma dag? I samma danssal? Åtta
dagar efter valen? frågade han fundersamt och
lät kniven lekande spela mot bordet.

— Det finns absolut ingen anledning att
sätta på sig en så överlägsen min, sade
Påfågelns värd hotande. Så sluga äro
naturligtvis även vi, att vi veta, att överwaggingar
och nederwaggingar icke passa ihop, att de
ena äro konservativa och de andra liberala.
Och det faller ingen in att inbjuda dem
samtidigt, så mycket hjärnsubstans kunde du i
alla fall tilltro mig, även om jag icke är
löjtnant, utan blott fanjunkare. Först har man
naturligtvis tillfrågat överwaggingarna, som
sagt återbud, sedan hava nederwaggingarna
lovat komma, och efteråt i går
överwaggingarna likaledes. Så har det gått till.

Conrad svarade ingenting utan stirrade i
taket och lekte med kniven.

— Att begripa den saken tycks vara en
svår uppgift för ditt förstånd, efter du icke
kan säga ett ord till svar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free