Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kämpar. Strid uppkommer mellan dessa och Gissl[s] folk,
som slutligen besegras. Oden visar sig i spetsen för Gissl[s]
och öndurs sällskap, äfven Audur, som bortvisas för att
taga vid slottet sin hämd af den unga drottningen. Visbur,
som jämte sin son, slutligen blifver uppmärksam på striden,
skyndar fram. Slaget blifver allvarligare. Visbur sticker
ned öndur, hvarefter han själf dödas af Gissl, som mördas
af Domalder, innan han ännu fått tillfälle att sätta sig i
försvarsstånd. Domalders fosterfader inkommer med samladt
folk, bortdrifver Audur[s] sällskap och skyndar med
Domalder att rädda konungaborgen. — En stunds stillhet. Audur,
som under slottsbranden mördat den nya drottningen,
inkommer för att uppsöka sina söners lik och träffar dem
liggande bredvid Visbur. Hon omfamnar dem, fäster den
fatala guldkedjan på Visbur och kastar sig på Gisles svärd.
Den andra ”operan”, som Livijn 1813 ärnade utarbeta,
var Hobergsgubben. Möjligen var den påbörjad redan
föregående året. Manuskriptet är dateradt Kongslena den 13
januari 1813. I det ögonblick, då Livijn befann sig i
Göteborg för att inskeppa sig till Tyskland, uttrycker han sitt
beklagande att ej få stanna hemma. Eljest skulle han snart
slutat sin Hobergsgubbe (H, 111, 217, den 1 maj 1813).
Hobergsgubben fick medfölja till Tyskland, och den
råkade till och med en gång i fransmännens händer. En
afton, då Livijn i god ro satt i Halle och skref bref,
rapporterades plötsligt, att en fransk truppstyrka hotade staden.
Livijn lämnade Hobergsgubben och sin öfriga tross i sticket
samt begaf sig i väg i det sämsta väglag mot Landsberg, dit
han framkom klockan 5 på morgonen. Han återfick
emellertid det dyrbara manuskriptet och medförde det ofullbordadt
till Sverige, där han ärnade arbeta på det 1814. Detta år
bad han Hammarsköld sända sig åtskilliga nyutkomna,
”obscura 4—8 Bancos författare, som så herrligen
representera vår Caftanlitteratur och skola, jemförda med
Poly-histrio, icke blamera hvarannan uti Hobergsgubben” (H, IV,
140, den 24 november 1814) .
Hobergsgubben är nämligen en opera, hvilken till större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
