Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmast om Blanches historiska dramer. Handlingen är
nästan episkt uttänjd. Både prologen och de fyra akterna
sönderfalla i alltför många och onödiga tablåer. Till själfva
anläggningen erinrar dramat, trots denna rikedom på tablåer,
om Livijns Torkel, hvarom följande resumé torde kunna
gifva en föreställning:
Prologen: Prästerna stämpla mot Torkel; ryktena
därom nå honom, han varnas, men bryr sig icke därom.
Första akten: Förberedelser till konungens besök på Lena.
Arwed, en gammal kämpe, fångar Sigurd, Christinas
ungdomsvän och försmådde älskare, hvilken som pilgrim
inträngt i slottet. Andra akten. Hertig Erik söker undergräfva
marskens ställning. Prästerna uppmana Valdemar att skilja
sig, då han lefver i blodskamsförhållande till sin hustru.
Arwed upptäcker, att marskens död är beslutad. Brunke är
en förrädare. Tredje akten. Hertig Erik och Matts
Kettil-mundsson stämpla mot marsken; andra tablåen tilldrar sig
i Slottskapellet, där Arwed inlåser Sigurd. Strax därefter
infinner sig Christina för att i sin förtviflan bedja på s’n
moders graf. Brunke öfverraskar henne här och söker
förmå henne att äkta honom efter skiljsmässan från
Valdemar, men hon ryser tillbaka. Sigurd skyndar till vid hennes
rop om hjälp. Fjärde akten. Brunke utsprider för att hämnas
ryktet om att Christina står i förbindelse med Sigurd. Erik
och prästerna drifva sin vilja igenom. Waldemar skiljer sig
ifrån Christina, och marsken föres fängslad till Stockholm.
Likheter i hufvudanläggningen mellan Livijns och Sparres
dramer låter förklara sig af rimkrönikans berättelse; men
egendomligare är det, att äfven Sparre använder en
ungdomsvän och försmådd älskare i intrigen. Denne uppträder till
och med liksom Arvid som pilgrim. Arvid har i Sparres drama
sin motsvarighet i Sigurd. Slutligen sker sammanträffandet
mellan den försmådde älskaren och motpartiets män i båda
dramerna i slottskapellet. Det är många tillfälliga likheter
på en gång! Sparres drama är dock bättre motiveradt,
scenerna rikare utförda och med mera kolorit. Versen är
elegantare. Dramats konstruktion lämnar däremot mycket öfrigt
att önska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
