Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Limacon, men de skola få se på annat; gå ner bara! Det är
utan tvifvel en patrull, som jagar efter lurendrägare. Fort,
stig ned!«
«Hur skall det gå till, då jag ej ser någonting ?«
«Gå på bara och håll mig i armen.«
«Håll i mig, ty jag halkar med mina stöflor,« sade den
förste vandringsmannen och hakade sig fast i spetsiga stenar,
för att undersöka markens fasthet innan han satte foten på
densamma.
«Se så, gå på bara,« sade den andre och sköt på
honom; «se der går en af de skurkarne Öfver våra hufvuden.«
Skuggan af en beväpnad man syntes verkligen på snön.
De båda äfventyrarne höllo sig stilla, tilldess han gått förbi,
hvarefter de fortforo att nedstiga.
«Vi äro afskurne och skola blifva tagne!« sade den af
dem, som stödde den andre. «Gif mig ert satans pergament;
jag är klädd som lurendrägare och skall gifva mig ut för en
sådan, som söker en tillflykt ibland dem; men ni kan ej
tillgripa denna utväg med er galonerade rock.«
«Ni har rätt,« sade hans kamrat och stannade på en
utstående bergshäll, i det han räckte honom en urhålkad
trärulle.
Ett muskötskott smällde och kulan inträngde hvinande
i snön vid deras fötter.
«Pass opp!« sade den förste. «Rulla ned! och kommer
ni ner med lifvet, så följ vägen. Till venster om
Gave-strömmen ligger Sainte-Marie; men ni skall taga af åt höger
och gå öfver Oloron, så kommer ni på vägen till Pau och är
räddad. Fort, rulla ner!«
I detsamma gaf han sin kamrat en knuff, och utan att
bevärdiga honom med en blick, följde han bergssluttningen i
horisontal riktning, i det han, vig som en vildkatt, hakade sig
fast vid stenar, grenar och äfven gräs, och befann sig sålunda
snart på en fast gräsplan, framför en liten koja af bräder,
genom hvilka man såg ett ljusskimmer. Äfventyraren gick
rundt omkring, såsom en utsvulten varg kring ett fårhus, och
i det han lade ögat till en springa, såg han troligen något,
som, stadgade håna beslut« ty han slog utan tvekan upp den
svigtande dörren, hvilken blott var stängd med en svag klinka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
