Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ätt och att han upprör hela nationen genom deras förödande,
och att, om han utrotar dem, skall hans egen stam lida deraf och
ensam blifva utsatt för tidens och händelsernas stormar,
liksom en gammal ek skälfver och skakas af slättlandets vindar,
då man har nedhuggit den skog, som omgaf och skyddade
densamma. Ja,« utbrast de Thou, i det han blef allt mera lifvad
af sitt ämne, «detta mål är skönt och ädelt, fortgå på er bana
med orubbliga steg, förqväf till och med denna hemliga blygsel,
denna blygsamhet som en ädel själ erfar, innan hon kan förmå
sig att smickra, att göra det som verlden kallar krypa. Ack!
konungarne äro vana vid dessa beständiga uttryck af en
tillgjord beundran; anse dem som ett nytt språk, hvilket ni
måste lära; ett språk, hittills okändt för er tunga, men som man
kan tala ädelt och hvarmed man, tro mig, kan uttrycka sköna
och ädelmodiga tankars
Under detta sin väns eldiga tal kunde Cinq-Mars ej
undertrycka rodnaden, som uppsteg på hans kinder, och han
vände ansigtet åt tältväggen, för att dölja den. De Thou
höll inne, men tillade strax: —
«Hvad fattas er, Henrik? ni svarar mig icke. Skulle
jag väl hafva misstagit mig?«
Cinq-Mars suckade djupt och teg ännu.
«Blir ej ert hjerta rördt af dessa utsigter, som jag trodde
skulle hänrycka er?«
Den sårade såg på sin vän mindre oroligt och
svarade: —
«Jag trodde, bästa de Thou, att ni ej vidare skulle
utfråga mig och att ni ville hysa blindt förtroende till mig.
Hvilken ond ande förmår er då att sålunda vilja utforska min
själ? De tänkesätt som lifva er, äro ej heller främmande för
mig. Hvem har sagt er att jag icke hyser dem? Hvem har
sagt er, att jag icke fattat det fasta beslut, att sätta dem i
verket i ännu större mån än ni vågar yttra det i ord?
Kärleken till fäderneslandet; dygdens hat till den äregirige,
grymme man, som förtrycker det och krossar dess gamla bruk
med bödelsyxan; den fasta tron att dygden kan vara lika
skicklig som brottet, se der mina gudar och desamma som
edra. Men då ni ser en menniska knäböjande i kyrkan,
frågar ni väl honom, hvilket helgon eller hvilken engel beskyddar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
