Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Reseberättelse] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då lä!t föreställa sig huru mycket Curderne
också ledas af begäret, alt behaga sådana qvinnor,
om hvilkas otäckhet jag sökt gifva elt litet, fast
ofullständigt begrepp.
Deras religion är den Mahomedanska. De slå
ta ger om sommaren i bergen, der de valla sina
hjordar ocli om vintern på slätterna. Hvarje by
bestående af 10 å 12 tältlag är styrd af en Aga.
Alla dessa Agas lyda under en Curdisk Prins, vald
af detta folk till Oeras Öfver-Herre. Han vistas
i en by i Curdistan, hvarest Schaken i Persien
gifver honom ett visst underhåll, för att vinna
hans tillgifvenhet. Curderne äro tappre och rida
förträffligt. Deras vapen äro ett par pistoler, en
dolk, som de bära i hället, och en lång bössa,
som de sällan nyttja och som de bära hängande
öfver axeln. Då de anfalla, kasta de ett spjut af
jern under ridandet i fyrsprång. Jag har ofta sett
dem med detta vapen genomborra en häst på 20
stegs afstand. De hafva ett sådant spjut på ömse
sidor af sadeln. De betala till Schaken
delen af sina hjordars afkastuing, och en
tredjedel af alla hästföl, som böra lemnas vid elt års
ålder och utväljas af Saranet Chin , herdarnas
förman. Deras hjordar äro ganska talrika, och
öfverhölja ofta fälten så långt synen kan sträcka
sig. Deras handel är ganska vidsträckt, de fara
omkring till alla Persiens städer, och till många
Turkiska, för att sälja Kameler, Mulåsnor,
Hästar, Får och Buflar, de behålla blott honorna
för afveln skull. De anse stöld såsom loflig och
berömlig, då den sker med väpnad hand. De
berätta sina egna och sina fäders röfverier såsom
något utmärkt hedrande. De uppresa sig ofta
emot Regeringen, och upproret består deruti, att
de begifva sig i massa till Turkiska gebitet.
Pa-scharna i Van och Kars reta dem ofta dertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
