Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne i Paris af Erik Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolonien dess starka sammanhållning och att bevara svenskheten,
den svenska tonen och åskådningen därinom. Det är äfven den
invändning, som ofta göres mot liknande koloniföreningar, att de
motverka medlemmarnes parisianiserande eller förfranskande, hindra
dem att skapa sig varaktiga relationer bland fransmän och att gå
upp i det franska lifvet. De afnöta icke de nationella dragen,
men framhäfva dem i stället. Ur nationell synpunkt vore ju detta
en vinning, att de i utlandet lefvande »kolonierna» sålunda
bevarades åt fosterlandet, dess kultur och traditioner.
För öfrigt är det icke hvar och en gifvet att tillbringa sin
lediga tid i franskt sällskapslif, så exklusiva som fransmännen
äro; klubben räddar då sina medlemmar från nödvändigheten att
passera sina aftnar på kaféet, och gör dem härmed en ovärderlig
tjänst, ty om man undantager den lilla trefliga »appéritiv»timmen
före dinern, en strålande eftermiddag på boulevardkaféernas
terrasser, finnes intet mera nedslående, tristare och ödsligare än det
omskrifna parisiska kafélifvet.
Allt är således till det bästa i den förträffligaste af alla
svensk-norska världar, då dess medborgare vilja lefva i inbördes
sämja och frid, fördragsamhet och öfverseende. Utkastade i
främmande land, bör deras mål vara att understödja, icke att stjälpa
hvarandra. Det lär finnas kolonier, hafva vi hört oss berättas,
där afundsjukan, skvallerlystnaden, böjelsen att lägga sin näsa i
andras affärer, samt dylika specifika drag, hvilka gärna åtfölja smärre
samhällen — de där ju som allt mänskligt hafva sina fel såväl som
sina förtjänster — taga sig ganska obehagliga uttryck. Där tvingas
af omständigheterna in i samma krets individer, hvilka hvar för
sig kunna vara hyggliga människor, men hvilkas temperament
äro rakt motsatta och som på intet vis passa samman; där väckes
snarstuckenheten och uppblossar den sårade själfkänslan, luften
blir mättad med en elektricitet som tager sig häftiga urladdningar,
hvilka skaka styrelser och kommittéer i deras grundvalar och
förleda myndiga styrpinnar att göra rena skräpsaker till
kabi-nettsfrågor. Allt det där får icke uppfattas tragiskt, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
