Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskarne i Paris af Erik Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i sina anteckningar, »och hade sålunda vid ett angrepp intet annat
skydd än hos Gud. Jag var som en skyltvakt på en öfvergifven
post, utan annan egenskap än den att vara predikant vid en
beskickning, som i verkligheten icke vidare existerade. Så förblef
jag allt intill år 1795, utan annat bistånd än det, som kommer
från den Gud, som aldrig öfvergifver oskulden. Jag bodde i ett
af de vildaste kvarteren i Paris, ’Bonnet rouge’ kalladt, och
bevittnade hur man anställde åtminstone ett halft dussin visitationer
i beskickningens hus. År 1795 förkunnades åter fri
religionsöf-ning.»
När de diplomatiska förbindelserna mellan Frankrike och
Sverige afbrötos 1806, upphörde naturligtvis ambassadkyrkans
existens. Då de senare återknötos blef därför icke den svenska
kyrkoverksamheten upptagen på nytt. 1809 hade en fransk luthersk
kyrka lagligen konstituerats, och det var här som skandinaverna
fingo förrätta sin andakt under mer än århundradets förra hälft.
I slutet af 1850-talet sändes visserligen sedermera ordensbiskopen
F. Grafström som legationspredikant till Paris, där han höll
gudstjänster på svenska, men misslyckades i sina försök att skapa en
verklig församling. 1863 indrogs legationspredikantbefattningen,
för att ej vidare besättas.
Det blef, såsom vi redan framhållit, dåvarande
legationssekreteraren, numera envoyén i Paris H. Åkerman förbehållet att efter
1870 återuppväcka den svenska kyrkogärningen till lif och att
skapa en svensk församling i världsstaden. Särdeles under Paris’
belägring hade herr Åkerman -konstaterat behofvet af ecklesiastisk
institution, kring hvilken svenskarne kunde sluta sig. Herr
Åkerman satte sig med stor energi till verket, skaffade medel till tomt
och kyrkobyggnad, cirka 200,000 kr., hvilka nästan uteslutande
inflöto från i Brankrike och England bosatta skandinaver —
betydligast bidrog ministern i Paris frih. Adelswärd — samt
åstadkom konstituerandet af en svensk församling med aflönad pastor.
1878, då herr Åkerman nyligen utnämnts till minister i Madrid,
kunde slutligen ett enkelt men värdigt svenskt tempel invigas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
