Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man kunde då verkligen också tro, att valmännen skulle vara
belåtna. Men helt oväntadt blir det opposition.
Den kommer till en början från en äldre talare, som, enligt
hvad han upplyser, har förlorat sitt venstra öga på en barrikad.
Nu börjar han rulla fruktansvärdt med det högra, och när han har
talat sig varm, ropar han:
»Medborgare! Medborgarinnor! Finnes det i den s. k.
republiken uslare tukthuskandidater än de deputerade? Jag ropar
till eder, medborgare! Låten frihetens fiender välja! För oss,
barrikadernas blodbestänkte män, har stunden för handling först
då kommit, när stormklockorna kalla de förorättade till revolution!»
Men de tre kandidaterna, som den ene efter den andre få
ordet, tycka, att valmännen skola begagna sin valrätt. Visserligen
är parlamentarismen en af århundradets stora dårskaper, och den
bör afskaffas, men arbetet därpå bör ske inifrån; och hattmakaren
Faberot rekommenderar som ett radikalt medél, att de närvarande
sätta in honom i Palais Bourbon.
Däri är han dock alls icke ense med de två andra
kandidaterna, doktor Susini och Toussaint, hvilka, utom att de hysa miss-
tro till hvarandra inbördes, alls icke hafva något förtroende till
hattmakaren Faberot. Alla tre kandidaterna äro framme på
tri-bunen och tala en stund samtidigt alla tre, medan mötesdeltagarne,
som från att hafva varit oroliga hafva blifvit bråkiga, nu resa sig
och med höga rop afbryta deras träta.
Men nu tränger sig emellan de tre talarne en man med
rof-djursfysionomi, klädd i blå tröja, sidenmössa och röd halsduk,
Han synes vara på samma gång ängslig och ursinnig. Det är
någonting hos honom som påminner om en förrymd fånge, om en
människa i förtviflan, om en desperado, som vill köpa friheten
med sitt lif. Han träder fram i ljuset, och det blir dödstyst i
den stora salen.
Det är nu det märkliga hos denne man, att man känner både
medlidande och rädsla, när han talar. Först tyckas orden vara
bloddroppar, som melankoliskt falla från hans fuktiga läppar, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
