Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Önskningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARLOTTE LÖWEiN SKÖLD
Men helt hastigt kom hon att tänka på att detta, som han
nu sade, stred emot något, som hon helt nyligen hade hört
omtalas, och hon ville ha klarhet härvidlag.
Hon frågade honom om hon möjligen hade hört fel, men
då hon sist hade varit i prostgården, hade hans fästmö sagt,
att han ämnade söka ett lektorat vid ett gymnasium.
Han sprang upp från stolen och började gå fram och
tillbaka i det lilla förmaket.
Hade Charlotte sagt detta? Var hon säker på att Charlotte
hade sagt detta? Han frågade så häftigt, att hon blev rädd,
men hon svarade i all ödmjukhet, att såvitt hon kunde
minnas, hade Charlotte sagt just detta.
Blodet steg honom åt huvudet. Han såg mer och mer
ond ut.
Hon blev så förskräckt, att hon var nära att falla ner och
be om förlåtelse. Inte hade hon trott, att det där, som hon
hade berättat om Charlotte, skulle till den grad såra honom.
Vad skulle hon säga, för att han skulle bli god igen? Vad
kunde hon göra för att lugna honom?
Mittunder den värsta oron hörde hon hästtramp och
vagnsbuller och vände sig mot fönstret av gammal vana.
Det var Schagerström, som for förbi, men hon var så
upptagen av Karl-Artur, att hon inte hann att undra över vart
han ämnade sig. Karl-Artur hade inte ens märkt den
förbi-farande. Han fortfor att med förgrymmad uppsyn gå fram
och tillbaka över golvet.
Nu närmade han sig henne med utsträckt hand för att säga
farväl, och det var en sådan förskräcklig missräkning för
henne, att han gick så snart. Hon hade velat bita av sig
tungan, därför att den hade sagt de där par orden, som
hade framkallat hans misshumör.
Men det var ingenting att göra. Hon fick lov att sträcka
ut handen och fatta hans. Hon fick lov att tiga och låta
honom gå.
Men då, i sin djupa eländighet och förtvivlan, böjde hon
sig ner och kysste hans hand.
Han ryckte den hastigt till sig. Sedan blev han stående
och bara såg på henne.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
