- Project Runeberg -  Sveriges historia för folkskolan. (11. uppl.) /
30

(1939-1940) Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I:1 Tiden t.o.m. 1660 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

floderna och nästan överallt träffa på stamfränder.
Genom beröring med främmande folk lärde sig nordborna
många nyttiga ting. Men för de länder, som vikingarna
hemsökte, var vikingatiden en tid av fasor och lidanden.

ANSGAR, NORDENS APOSTEL.

Folken uppe i höga Norden hade före
vikingatiden varit nästan okända i mellersta och södra
Europa. Men nu hade de blivit ett plågoris för dessa
länder. De olyckliga människorna lågo på knä i
kyrkorna och bådo: »För nordmännens raseri bevara
oss, milde Herre Gudi» Dessa svårt hemsökta folk hade
själva fordom varit hedningar men fått den kristna
tron från det romerska riket. Och de hoppades nu,
att Nordens vikingar skulle bli mildare till sinnes, om
de finge höra Jesu kärleksrika ord. Det fanns också män,
som med glädje ville offra sitt liv för hedningarnas
omvändelse. En sådan man var Ansgar.

Sägner om Ansgars barndom och ungdom. Ansgar var
född i norra Frankrike. Som barn ville han gärna leka och
ställa till ystra upptåg. Men det säges, att han en natt i
drömmen fick se en skara sköna, vitklädda kvinnor vandra
fram på en grön äng. En av dem var skönare än alla de
andra och hade en krona på huvudet. Ansgar förstod, att
det var Jungfru Maria. Bland de andra igenkände han sin
avlidna moder. Jublande glad ville han skynda i hennes
famn. Men han kunde icke röra sig: han satt fast i dy, och
ju mer han ansträngde sig, dess djupare sjönk han. Då
började han bittert gråta. Men Jungfru Maria sade till
honom: »Vill du gärna komma till din moder?» — »Ja»,
snyftade den lille. »Då måste du», sade hon, »överge all
fåfäng-lighet och alla barnsliga upptåg, ty den som älskar sådant,
kan icke få vara i vårt sällskap.» — Från den stunden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:32:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cgshff/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free