Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken lättnad att samlas så emot de förra, långa, tröttande
resorna eller vandringarne till Grums!
Kyrkan var ju ej ens till sitt yttre ännu färdig, men
man nöjde sig utan torn till åren 1733 och 34, då det
började talas om tornbygget i sockenstämmorna och i
December 1734 beslöts att på vinterföret börja framköra sten.
Härom tala nu våra egna protokollsböcker, hvaraf framgår,
att allmogen verkligen varit behjälplig både med
stenbryt-ning och stenkörning, hvilket föranledt oss att tro, att
förhållandet varit enabanda vid själfva kyrkobygget. Såsom
pådrifvande orsaker till detta beslut midt under tryckta
tider anföres, dels att de 100 riksdaler silfvermynt, som
häradshöfding Johan Borgström enskildt lofvat till
kyrktornet torde utbeblifva, om arbetet uppskötes, enär han ej
visste, hur länge han komme att stanna kvar i
församlingen och ej ansåg sig pliktig bidraga till tornbyggnaden
efter afflyttningen, dels att om enkefru Borgström, som nu
vore gammal och ingen vet sin tid, fölle ifrån, så
fölle därmed det bästa stödet för ifrågavarande arbete.
Man hade bland annat goda utsikter, att hon skulle
bestrida kosthållet för murmästaren och arbetarne. Alltså
blef det beslutadt, och på våren 1735 började detta
arbete, ledt af mur- och byggmästaren Haller från Karlstad,
densamme som varit byggmästare för domkyrkan. I
September samma år hade man hunnit uppföra tornmurens
ytterväggar till hälften, hvarefter arbetet synes hafva
blif-vit trögare och fortgick så småningom under följande åren;
1738 hade man ändtligen muren färdig; samma år
utlof-vade häradshöfding Borgström att från Stockholm anskaffa
en tjänlig ritning till tornets öfverbyggnad. Denna
omständighet torde förklara, att tornet å Borgviks kyrka är
så olikt flertalet andra och så mycket vackrare än de
flesta landskyrkors tornresning och helt säkert är ritadt af
en yrkesutbildad person. En lycka för Borgvik var ock,
att tornet blef fullbordadt så pass snart, ty 1759 utkom en
förordning om att ej bygga kyrktornen höga och spetsiga
utan med måttliga hufvar försedde — sedermera upphäfdt
genom en ny förordning af år 1857. — Ar 1741 var
tornet färdigt, hvilket ock bekräftas däraf, att detta årtal i
jernsiffror finnes anbrakt å tornets framsida, hvilket årtal
sålunda angifver icke kyrkans utan blott tornets fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
