Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - IV. Nya centrala förvaltningsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med flottans ärenden[1]. I sak blef denne alltså amiralens
ställföreträdare, ehuru någon ämbetstitel ej nämndes.
Klas Fleming stannade emellertid kvar i Finland och tog
här ej annan befattning med flottans värf, än att han i någon
mån hade uppsikt öfver de i finska farvatten befintliga fartygen
och de finska skeppsvarfven[2]. Då rådet i början af 1573
föreslog åtgärder för flottans utrustning, ville det också lämna
omsorgen om flottan i Stockholm åt Jakob Bagge, dock med
biträde af en annan bepröfvad sjöman, Henrik Arvidsson, som
varit både höfvidsman och amiral vid flera expeditioner[3]. Den
sistnämnde fick äfven af konungen öfverinseende öfver alla
skeppsbyggerier i Sverige[4].
Några månader senare entledigades Jakob Bagge från sin
befattning med skeppsutredningen, och Henrik Arvidsson blef
alltså ensam ledare för flottans förvaltning inom Sverige. Om
hans ställning är dock till en början icke mycket bekant. Åren
1573 och 1575 tjänstgjorde han som kommenderande amiral öfver
flottan på Narvas farvatten[5]. I rådslaget af 8 mars 1575, som
upptog en amiral i den projekterade regeringskonseljen, var Jakob
Bagge uppförd såsom sådan[6]. Men i slutet af året utnämndes
Henrik Arvidsson formligen till fast underamiral samt erhöll i
sådan egenskap beställning[7].
Den utveckling till ett fast lägre amiralsämbete, som börjat
med riksamiralens afresa till Finland, hade alltså nu nått till slut,
och ämbetstiteln blef den samma, som Erik i sina
organisationsprojekt användt. Underamiralens fullmakt innehåller ett allmänt
bemyndigande att öfva uppsikt öfver hela flottan och dess
besättning, på det att de missförhållanden, som yppat sig vid
skeppsgården, måtte undanrödjas.
Huru underamiralens ämbetsverksamhet — som tidtals
uppgick i kommandon på utgående eskadrar[8] — i enskildheterna
gestaltade sig, kan af brist på skriftliga minnesmärken från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
