- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
245

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - III. Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva räknats[1]. Sigismund afskilde dock i sin regeringsordning
af juli 1594 de sydligare finska landskapen under varuhus i
Viborg och Åbo, liksom han skilde mellan ett varuhus i
Norrköping för hertig Johans furstendöme och ett i Söderköping för
återstoden af Östergötland och delar af Småland[2].

Formerna för förvaltningen vid Stockholms varuhus på
1560-talet öfverensstämma i allt väsentligt med hvad som i detta stycke
är bekant från konung Gustafs senare år. Räkenskaperna för
uppbörd och utgift af inländska varor i varuhuset synas i
allmänhet hafva förts af varuskrifvarne, medan köpmännen själfva
redovisat för inköpet af utländska varor[3]. Värderingen af både in-
och utländska varor kontrollerades och fastställdes i
räknekammaren eller af konungen[4].

Dessa regler utvecklades närmare i den ordning, som Johan
III år 1571 fastställde för köpmannen i Stockholm Herman
Lepper[5]. Enligt denna skulle alla till Stockholm ingående varor
införas i varuhuset samt endast utbetalas (af varuskrifvarne) efter
anvisning af köpmannen genom skriftliga sedlar. Likaledes skulle
köpmannen ej själf utdela varor, som han inköpte, utan dessa
skulle öfverlämnas till siden- och klädeskrifvarne att af dem på
samma sätt distribueras i konungens och rikets siden- och
klädekammare. Hit skulle äfven karduansmakare, sämskmakare m. fl.
leverera sitt arbete. Främmande leverantörer borde erhålla sin
betalning vid två bestämda terminer.

Samma eller liknande föreskrifter återfinnas i fullmakter för
köpmannen Hans Skult af 1573 och 1574[6], i Anders Larssons
obligation såsom köpman af 1576[7] samt ändtligen i en
»undervisning» af 1588, åter för Hans Skult, som på nytt antagits till


[1] HVH, RA och KA.
[2] SRA III: 481.
[3] Köpmännen Tomas Vastenows och Herman Leppers samt
varuskrifvarnes räkenskaper, a. saml., RA.
[4] Tomas Vastenows räkenskap för handlingen i Stockholm 1560 börjar
med »värderingen på inländska varor» och likaså utländska, i två kolumner,
den ena: »Så hafva köpsvennerne själfve värderat varurne», den andra: »Så
hafva de värderat uti räkningekammaren». I RR för 1566 (II f. 16) finnes
inryckt »värderingen» på in- och utländska varor för 1562 samt »oppå de
inländske varor, som nu uti dette närvarendes år förhandles skole och af K. M:t
. . . beviljet är anno 66 den 7 aprilis».
[5] Undervisning för Herman Lepper, dat. 21/6 1571, RR.
[6] Af 22/11 1573, Johan III:s koncept, RA, och 19/7 1574, RR.
[7] Dat. 7/6 1576; Economica och Cameralia, RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free