174 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - ej utförd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af nya organ hufvudsakligen haft den idén i sikte att upprätta
ett fast hofråd, som skulle tjänstgöra i alternerande afdelningar.
Den rena ämbetsprincipen har således fått träda tillbaka för
principen om en konselj med gemensamma rådgifvande och
exekutiva uppgifter. Båda instruktionerna angifva endast en dylik
allmän tjänsteställning. Några hufvudområden för hofrådets
verksamhet nämnas visserligen, men formerna och sättet för denna
verksamhet regleras icke.

I fråga om hofrådets sammansättning skiljer sig den lista,
som uppsatts på konungens befallning, betydligt från rådets
förslag, för så vidt detta får anses föreligga i rådslagets bilagor.
Mer än hälften af namnen i den förra saknas i de senare[1]. Är
konungens namnlista äldre, har rådet alltså — möjligen af
okunnighet om dess lydelse — frångått den, är den yngre, har
konungen till väsentliga delar icke velat följa rådets förslag.

Emellertid gick det nu på samma sätt som så många gånger
tillförene: organisationsplanerna kommo aldrig till utförande.
Under senare delen af 1585 omtalas, så vidt bekant är, endast några
få hofråd: de förutvarande, Anders Keith, Ture Bjelke och Karl
Gustafsson Stenbock, samt Kristiern Gabrielsson (Oxenstjerna)[2]. Det
skulle ju vara möjligt, att ytterligare en eller annan fört titeln, ehuru
detta ej observerats eller ej framgår af nu tillgängliga källor;
med många torde det näppeligen vara fallet. Säkert är, att ingen
som helst regelbunden tjänstgöring af hofråd inom
centralstyrelsen kan spåras. Ture Bjelke och Kristiern Gabrielsson afsändes
på sommaren 1585 såsom fredsunderhandlare till ryska gränsen[3],

[1] Gemensamma för alla tre listorna äro namnen grefve Mauritz (Sture),
grefve Erik (Brahe), Anders Keith och Erik Abrahamsson (Lejonhufvud),
hvarjämte Ture Bjelke står i den kungliga hofrådslängden och i texten A af
rådslagets bilaga, men ej i text B (se ofvan s. 171, not 3). De öfriga namnen i
den förstnämnda äro Arvid Gustafsson (Stenbock), Axel Stensson (Lejonhufvud),
Sten Banér, Klas Bjelke, Mauritz Grip, Krister Gabrielsson och Bengt
Gabrielsson (Oxenstjerna). Af dessa var Sten Banér riksråd senast sedan år 1584 (Reg.
öfver rådslag, s. 78), K. Bjelke åtminstone sedan mars 1585 (SRA II: 668).
Såsom synes, saknas Karl Gustafsson; denne står däremot i båda texterna af
rådslagets bilaga.
[2] Karl Gustafsson kallas hofråd i ett kungligt bref till »hustru Kirstin»,
dat. ²⁰/₈ 1585 (Johan III:s koncept, RA), T. Bjelke och K. Gabrielsson, som
deltogo i fredsförhandlingarna med Ryssland, så väl i instr. för dessa
förhandlingar, dat. ¹⁶/₇, som i fredsfördraget, dat. ¹⁹/₁₂ (Sk. H. XXXVI: 315; Sveriges
Traktater V: 36, 39).
[3] Se föreg. not.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0202.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 174 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|