Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen - Den kungliga rättskipningens ordnande: den kungliga nämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alternativt ett förslag, att han, om han ej ville efterkomma denna
uppmaning, skulle ordna rådets verksamhet på ett bättre sätt
genom att bestämdt förordna några gode män och råd till att
beställa om riksens ärenden och gifva dessa en ordentlig
instruktion och fullmakt[1]. Det är första gången, som ett yrkande på
organisation af riksrådet framställes af rådet själft, och det var
naturligtvis de extraordinära förhållandena, som nu därtill
föranledde. Förslaget torde dock icke hafva föranledt någon konungens
åtgärd. I stället koncentrerade denne tvifvelsutan allt mera
regeringen i sin egen hand, allt eftersom hans krafter tilltogo,
ehuru rådsherrarne stannade i Stockholm[2], och dessas deltagande
i styrelsen afvecklades följaktligen så småningom.
Vid årsskiftet synes denna utveckling vara afslutad, så att
konungen inträdt i sin fulla myndighet. Den 9 jan. 1568
lämnade han Svartsjö och begaf sig till krigsskådeplatsen[3]. Allt
gick åter i sina gamla spår. Men nu var tiden mogen för
revolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
