135 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden: Ämbetsorganisationens begynnelser (1560—1594) - I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa beställningar böra enligt sin natur hafva gifvits skriftligen,
ehuru några beställningsbref ej anträffats, och på vanligt sätt
hafva innefattat bestämmelser om vederbörandes hufvudsakliga
åligganden och löneförmåner. Att sålunda nu äfven de svenska
tjänstemännens ställning i någon mån närmare fixerades, vittnar
otvetydigt om att den nye konungen hade sinne för en fastare
reglering af de allmänna tjänsteförhållandena. Man gjorde
principiellt en skillnad mellan beställningsmännen i kansli och
kammare och de tjänstemän därstädes, som icke hade beställningar
samt i följd däraf ej heller fixerade lönerättigheter (och
skriftligen bestämda tjänsteplikter)[1].

Med trontillträdet hade Erik också fått tillfälle att
förverkliga tanken om höga ämbetsvärdigheters upprättande, och detta
på en mindre tillfällig basis än en anordning blott för en utrikes
resa. Inom kort uppträda flera dylika ämbetstitlar. Svante
Sture nämnes marsk[2], Gabriel Kristersson öfverste räntmästare[3],
alldeles såsom det stått i det anförda projektet. Dessutom blef
Nils Göransson (Gyllenstjerna) kansler[4], och vid Eriks kröning
i juni 1561 var det åtminstone ifrågasatt, att Per Brahe skulle
officiera såsom öfverste hofmästare[5]. En samtida berättare
omtalar också, att så skett[6].

Om karakteren af dessa värdigheter saknas till en början

[1] I nämnda register heter det efter uppräknandet af kansliets
beställningsmän: »De andre substituter uti Kanzliet hafve inge beställinger, uten den
årslön K. M. dem nåd(igs)t synes efterlåte», och likaledes efter förteckningen
på beställningarna i kammaren: »De andre kammerskrifver hafve årslön, efter
som de kunna göra skäl före».
[2] Anförda förlän.bref af ¹⁸/₁ 1561.
[3] Kon. till G. Kr., öfverste räntemästere, ⁷/₄ 1561, Erik XIV:s koncept.
[4] Förlän.bref för N. G., kansler, ¹¹/₁₁ 1560, RR. Jfr nedan kap. II.
[5] I ett förslag till ». . . ämbeter och officia . . . . till K. M:ts kongl.
kröning», utan datum och underskrift, står främst »K. M:ts och riksens öfverste
kö(ke)mäster eller hofmästere H(err) P(eder) B(rahe)». En annan handskrift,
som att döma af ingressen synes innehålla en reviderad, möjligen af konungen
fastställd lista på dessa »de förnämste ämbeter» vid kröningen, har emellertid
endast titeln »öfverste kökemäster» med Gabr. Kristersson som innehafvare,
ej någon »hofmästare». (AH, RA. Det förra i afskrift i Engestr. saml., 4:o
I: I, K. Bibl.)
[6] S. Fischers beskrifning på H. Normans ambassad, Hist. Tidskr. 1885,
s. 271, 275.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0163.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 135 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|