Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560)
- III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560)
- Kansliet
- Kansliets ställning
- Inre ordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På detta sätt blefvo de svenska kanslitjänstemännen
säkerligen sina tyska ämbetsbröders jämlikar i bildning och insikter.
Därmed försvann definitivt anledningen till de senares företräde
i inflytande och betydenhet.
*
Den höjda kunskapsnivån inom det svenska kansliet kom
naturligtvis ej endast den egentliga kanslitjänsten till godo. Den
ökade också sekreterares och skrifvares användbarhet i öfriga
rikets värf.
Någon principiell förändring i kansliets uppgift och karakter
följde i alla händelser ej häraf. Kansliet fortfor äfven nu att
vara ett organ för expeditionen. Men visserligen erbjöd sig allt
mera tillfälle för konungen att inom detsamma inhämta råd och
omdömen äfven angående det reela afgörandet af de ärenden,
som expedierades, och att i större utsträckning åt
kanslimedlemmarne öfverlämna äfven uppdrag i den positiva förvaltningen.
Det var en naturlig utveckling af dessas allmänna
tjänsteställning, inom hvilken ju af gammalt kanslititeln endast betecknat
en hufvuduppgift, som på intet vis uteslutit dem från annan
användning i konungens tjänst. Ännu afsatte dock icke denna
utveckling några mera anmärkningsvärda nyheter i
kanslipersonalens tjänstgöring.
*
Enskildheterna af kansliets verksamhet, de former, i hvilka
denna försiggick, undandraga sig fortfarande vår kännedom.
Endast i fråga om registreringen är en nyhet att anteckna.
På 1550-talet anträffas jämte registraturet korta förteckningar
öfver de utgående skrifvelserna, diarier eller, såsom de då
kallades, register, protokoll[1]. Däremot blef registraturet
[1] Diarier, utg., RA. Det första är ett för åren 1551—1552, om man frånser
det tydligen senare uppsatta »Protokoll öfver konung Eriks svenske koncepter
medan han var furste», som börjar med 1550. Jfr ofvan sid. 96. Serien är
i sitt nuvarande skick troligen ofullständig; för flera år saknas diarier. Rubriken
är f. 1551 och 1552 »Register oppå meningerne af alle bref, som utaf K. M:ts
till Sverige kanzeli utgångne äre», f. 1555 ff. år »Protocollon på alla de meninger
(koncepter), som utgångne äre», etc. Användningen af termen »protocollon»
i denna betydelse torde stå i samband därmed, att ingressen till en urkund,
hufvudsakligen innehållande dess adress, i tidens kansli-terminologi kallades
protokoll (Bresslau, s. 41 ff.). Ett protocollon eller diarium utgjordes just af
anteckningar om de utfärdade brefvens adresser med bifogande af korta
uppgifter om deras innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0133.html
