- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
72

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren»)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

räkenskaper för detta år, för 1540 endast en utgiftslängd af M. Schwab[1],
för 1541 intet annat än ett uppbördsregister af den samme öfver
konungens arf och eget[2].

Först med år 1542 framstå förhållandena på detta område
tydligare. Uppbörden öfvertogs nu af kamreraren Måns
Eriksson, som äfven skötte den under 1543. Af honom förda,
synnerligen systematiskt uppställda uppbördsregister för dessa år äro i
behåll. I dessa register och i hans kvittenser användes
konsekvent termen räntekammaren[3].

Måns Erikssons uppbörd i räntekammaren omfattade endast
kontanta medel, penningar och silfver. Den var således af
alldeles samma art som den uppbörd, för hvilken under föregående
tid räkenskaper blifvit förda »i kammaren», och försiggick
tydligen i samma ordning. Det nya begreppet räntekammaren var
endast ett terminologiskt uttryck för uppbördens principiella
afskiljande från revisions- och räkenskapsväsendet.

I öfverensstämmelse med den regel, som på 1530-talet
utbildats, sköttes utbetalningen af de inkomna penningarna ej af
uppbördskamrerarne utan af andra tjänstemän. Under 1542 var
denna uppgift fördelad mellan Melchior Schwab och en annan
tysk kamrerare, Hans Hesse, som båda förde utgiftsregister[4].
Följande år tjänstgjorde såsom utgiftskamrerare först Hans Hesse,
sedan en förutvarande kammarskrifvare, Sven Torstensson, och
slutligen en mäster Arendt Rott, och deras räkenskaper
sammanfördes i ett gemensamt register[5].

Det ser ut, som om endast uppbörden, men däremot icke
utbetalningarna försiggått i »räntekammaren». Det hette, att
utgiftskamrerarne mottogo penningar af Måns Eriksson »i
räntekammaren», men ej att de själfva där distribuerade dem[6].


[1] Aflön.reg., RA. — Här omnämnes H. v. Geldnitz såsom »geurlaubter
Kameriere».
[2] RKB, KA.
[3] Jfr ofvan s. 68, not 1, 69, not 3.
[4] Den förres bl. Aflön.reg., RA, den senares bl. RKB, KA.
[5] RKB, KA. — Hans Hesse blef för förseelser afsatt och fängslad; kon.
till kammarrådet 19/3 och 30/4 1543, GR XV: 173, 252.
[6] Måns Erikssons uppbördsreg. f. 1542 afslutas med en räkning öfver
hans »utgift på penningar till Hans Hesse utaf K. M:ts räntekammer på
Stockholms slott», hvars olika poster äro formulerade: »anammade Hans Hesse af
K. M:ts räntekammer», och 1543 års utgiftsregister inledes med ett summarium
öfver hvad utgiftskamrerarne »anammade af K. M:ts räntekammer» eller »uti
K. M:ts räntekammer af Måns Eriksson».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free