69 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren») - Räknekammaren, kammarskrifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvittensregister kvittenserna enligt denna artskillnad fördelas på
två grupper, de från räntekammaren — uppbördskvittenserna —
och de från räknekammaren — räkenskaps- eller
revisionskvittenserna[1], eller när i räkenskapskvittenserna från räknekammaren de
uppbördskvittenser åberopas, som den redovisande företett från
räntekammarens föreståndare[2], eller när det i denne sistnämndes
uppbördsbok heter, att han uppburit penningar i räntekammaren
af de fogdar och befallningsmän, som göra räkenskap i
räknekammaren[3].

Den centrala administrationens förhållande till de lokala
uppbördsmännen utvecklades således i ett regelbundet verkande
maskineri. När en sådan uppbördsman inställde sig för att aflämna sin
uppbörd och göra redo för sitt fögderi, fick han inbetala den förra
i räntekammaren mot kortfattadt kvitto af dess föreståndare,
hvaremot redovisningen skedde i räknekammaren och öfver dess
resultat ett specificeradt erkännande afgafs af kammarråden. Den
centrala finansförvaltningen fördelas på detta sätt i tvänne
hufvudafdelningar.

Inom räknekammaren arbetade, i öfverensstämmelse med
den ordning i rådslaget föreslagits, under kammarrådets (och Lars
Organistas) ledning en mängd skrifvare, som till skillnad från
kansliskrifvarne numera kallades kammarskrifvare. I 1542
års aflöningslängd upptagas 12 kammarskrifvare[4]; följande år
aflönades vid Valborgsmässan 18, vid julen 22[5]. Antalet växlade
således liksom kansliskrifvarnes. Kammarskrifvarne sysselsattes
i allmänhet inom räknekammaren, där för det allt mera
genomförda kontroll- och räkenskapsväsendet starka arbetskrafter

[1] För herr Larens, kyrkherre i Husby, herr Gustaf Olsson m. fl. äro
kvittenserna sålunda fördelade i kvittenser, »utgifne af K. M:ts räkningekammer», och
sådana, »utgifne af K. M:ts räntekammer»; a. saml.
[2] Detta är fallet med ett stort antal kammarrådskvittenser.
[3] Måns Erikssons uppb.reg. f. 1542 rubriceras: »Register på alle visse
och årlige penninger, som jag M. E. in uti K. M:ts räntekammer uppå
Stockholms slott anammet och undfångit hafver . . . utaf högb:te K. M:ts fouter och
befallningsmän, som förpliktige äre att göra deres Räkenskaper årligen in uti
Hans Nådes Räkningekammer». RKB, KA.
[4] M. Schwabs aflön.längd, Aflön.reg., RA. Under rubriken
»Camerschreiber» står främst »Camererer Hans Hesse», hvilken ej inräknats i den i
texten anförda siffran. Jfr nedan sid. 73. — Utg.reg. f. 1540, a. saml., har ej
någon sammanförd afdelning kammarskrifvare.
[5] Utg.reg. 1543, RKB, KA.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0097.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 69 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|