Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattningen af kronans rättigheter. Denna förutsättning
förefanns, sedan den 1524 framkastade tanken att upprätta en
öfversikt öfver kronans ränta vid ingången af 1530-talet blifvit satt i
verket. Företaget förbereddes genom en systematisk samling
af fogdarnes redogörelser[1], och på grundvalen af dessa samt
andra tillgängliga underrättelser uppgjordes med ett par års
mellanrum tvenne öfverslag öfver all den årliga inkomst i
penningar och varor, som de olika uppbördsdistrikten hade att
prestera, de i senare tid så kallade undervisningarna om
rikets ränta af 1530 och 1533[2]. Hvilka som utfört
arbetet, är obekant[3]. Till sitt innehåll af enastående intresse för
kännedomen om tidens kamerala förhållanden vittna dessa
öfversikter i och för sig om att den centrala finansförvaltningen
trots enkla hjälpmedel redan arbetade med planmässighet och
insikt och måste under den följande tiden hafva varit en viktig
utgångspunkt för kontrollen.
Om kontrollens anordning kunna dock ännu på 1530-talet
endast jämförelsevis sparsamma underrättelser vinnas,
hufvudsakligen i de kvittenser öfver aflagda redovisningar — ej att
förväxla med uppbördskvittenserna —, som bevarats i
registraturet eller annorstädes[4], och som icke äro synnerligen talrika.
De flesta af dessa räkenskapskvittenser äro affattade i konungens
namn, men i regel angifves, att en eller flera af tjänstemännen
verkställt själfva granskningen af räkenskapen, och med några
få och extraordinära undantag äro dessa alltid kamrerare[5].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>