Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Rikstygmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 NILS EDÉN
konungen år 1616 kallat Claus Horn att förena detta ämbete
med sin stallmästarevärdighet1. I hvarje fall voro så väl hof-
mästare som hofmarskalk rena hofämbetsmän. Detta hindrar na-
turligtvis icke, att de kunde mottaga personliga uppdrag äfven
inom statens värf, och i synnerhet blef så helt naturligt fallet
med så betydande män som Henrik Horn och Claus Horn ;
äfven den senare erhöll riksråds rang året efter utnämningen till
hofmarskalk2.
Hofsysslornas afsöndring från statens styrelse utgör en af
sidorna i det personliga regementets öfvergång till en regering
genom fasta statsorgan. Regeringsformen sätter inseglet på
denna afsöndring, om den också icke till arten skiljer hofämbe-
tena med riksmarskalken i spetsen från statsstyrelsens ämbeten.
När den det oaktadt talar om den centrala regeringen såsom
förbunden med konungens hof3, så är detta endast en arkaise-
rande terminologi, som afser att uttrycka de centrala regerings-
organens förläggning till konungens residensort. Själfva riks-
marskalkens ämbete är tydligen endast en högre dignitet af de
gamla chefsposterna för hofvet. Dessa stå under sina gamla
namn — hofmarskalk och hofmästare4 5
— kvar såsom under-
ordnade medhjälpare åt den nye chefen0.
Alldeles utan undantag blir emellertid icke åtskillnaden
mellan hoftjänst och statstjänst. Just för ett par af de ämbeten,
som regeringsformen nämner i samma grupp soin riksmarskal-
ken, föreskrifver den uttryckligen en tjänstgöring både vid hof-
vet och i rikets förvaltning.
Så var visserligen icke fallet med den förste af dessa äm-
betsmän, rikstygmästaren. Hela karaktären af hans förvaltnings-
område ställde honom otvetydigt bland statens tjänare. Förut
af regeringsformen installerad såsom medlem af det kollegiala
1 Jfr ofvan s. 273.
2 Nordvall, Rådslängd, s. 188.
3 P. 14: »Och skole alle desse collegia städse vara i Stockholm vid
konungens hof tillstädes.» P. 15: ». . . alle ärenden ordinarie där ved hofvet
skole tracteras.»
4 I A. 0:s ursprungliga koncept nämndes endast hofmarskalken, ej hof-
mästaren.
5 På riddarhuset hade man ansett, att en riksmarskalk endast behöfde
tillsättas vid större högtidligheter. RAP II, s. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
