Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 NILS EDÉN
Principen att kollegiets myndighet skulle tillhöra kollegiet
såsom . sådant och ej kunna utöfvas af någon enskild medlem
var en integrerande del af den kollegiala organisationen och
hade med full tydlighet blifvit uttalad redan i Gustaf Adolfs in-
struktioner, särskildt i kammarordningen*
1. Den hade emeller-
tid icke kunnat alldeles undantagslöst genomföras ; kammarens
bisittare hade icke sällan fattat beslut och aflåtit bref i dess
ärenden äfven efter att hafva lämnat Stockholm och sina äm-
betsbröder därstädes2. Måhända är det just med hänsyn till
sådana afvilcelser i praxis som regeringsformen ägnar så stor
uppmärksamhet åt denna sak.
I detta sammanhang återfinner man äfven en annan af äm-
betsorganisationens grundläggande principer, den att hvarje in-
stitution skulle hålla sig till sitt eget verksamhetsområde och
icke göra intrång på andras. Kollegierna skola samverka i ri-
kets tjänst, men få icke blanda sig i hvarandras arbete (p. 17).
Den president, som häremot förbryter sig, straffas med förlust
af ett års underhåll. Särskildt upprepas här förbudet mot krigs-
rådets och amiralitetets inblandning i finansförvaltningen : de
kunna visserligen förslagsvis tilldela en eller annan inom krigs-
staten underhåll, men icke därpå göra någon anordning, än min-
dre utdela privilegier. Om kansliet anmärker regeringsformen,
att i detta ingen resolution får afgifvas öfver missgärningsmäns
lif och död — en något oklar bestämmelse, som väl afser att
häfda hofrättens befogenhet att i dylika mål handla å konun-
gens vägnar eller biträda vid utöfningen af hans myndighet3.
De allmänna bestämmelserna om kollegiernas arbetsordning
afsluta den del af regeringsformen, som är ägnad åt dessa huf-
det här att akta, det råden i hvart collegio finnes tillstädes, ty eljest där någon
utan minne är frånvarandes, så att denne närvarande för den andres skull
nödgas anten ensam att göra eller med skada att oppskjutat, då vare den när-
varande endskyllat, om han till att förekomma skada ensammer något sluter
eller företager, som förr är sagdt, och den svarat, som utan minne sig absen-
terar». Här talas bl. a. om endast en frånvarande och en närvarande, ehuru
samtliga kollegier skulle hafva flere än två assessorer.
1 Jfr ofvan s. 212.
2 Jfr ofvan s. 236.
3 Jfr ofvan s. 247 och 324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
