Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VI. Flottans styrelse: amiralitetet och dess utveckling mot kollegial organisation - Förslag till organisation 1630 - Holmrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 NILS EDÉN
rent personligt, i vederbörande amirals eller amiralers namn, och
fasta former för amiralitetets arbete saknas tydligen allt fortfarande.
Befallningar utfärdas i regel af en enda amiral, oftast Claes Fle-
ming, någon gång riksamiralen eller Erik Ryning*
1.
Impulsen till sträfvanden för en bättre organisation af ami-
ralitetet gaf krigsrättens upprättande. Den 28 aug. 1630 aflät
riksamiralen till konungen en skrifvelse, hvari han påpekade, att
vid amiralitetet androgos åtskilliga besvär och missförhållanden,
som icke utan biträde af några särskildt förordnade och lagfarne
män kunde rannsakas och afdömas, hälst som största delen af
sjöofficerarne voro bundna vid flottan. Han anhöll därföre, att
konungen måtte medgifva, det sådana personer blefve anställda
och en fast stat för deras aflöning upprättad. Saken utvecklas
något närmare i ett bref af samma datum från amiralitetssekre-
teraren Olof Burman till konungens sekreterare Lars Grubbe,
hvilket uttryckligen hänvisar till krigsrätten såsom mönster. Här
framträder också tydligt, hvad redan riksamiralens bref synes
gifva vid handen, att det egentligen är för ärenden af rättslig
natur som förstärkningen af amiralitetet anses erforderlig2. Äfven
däruti följde man alltså föredömet inom härens styrelse.
Det är icke bekant, att denna hemställan ledt till någon
åtgärd. Allt ifrån följande år föreligga emellertid bevis för att
rättskipning utöfvats vid amiralitetet, i det att vid registraturet
också fogats en serie af domar, fällda vid amiralitetet3. Dom-
stolen synes närmast hafva anknutit sig till själfva flottstationen,
ty den kallas vanligen holmrätten, och ofta presiderar holm-
amiralen. Den består för öfrigt af flera eller färre officerare.
låta». Fullm. för en proviantmästare vid Vaxholmen 16/5 1630, också af E. R.:
den utnämnde får icke göra någon leverans utan »särdeles admiralitets befall-
ning». Am. reg., Fl. A.
1 Am. reg. 1630, Fl. A. Ett par bref af maj 1630 hafva ingressen »Vi
underskrefne Sveriges rikes råd», men äro undertecknade endast af Fleming
eller Ryning.
2 »... att här vid amiralitetet såväl som uti krigsrätten måtte lag-
farne och beskedelige män förordnade blifva, som alle klagemålssaker–––––
opptaga, skärskåda och till ända föra kunde.» Am. reg., Fl. A.
8 Am. reg.. Fl. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
