- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
279

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten - organisation - endast rättskipande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 279
inom härens styrelse, var det således endast den ena sidan som
med krigsrättens instiftande blef tillgodosedt. Konungen hade
träffat anstalter för en central krigsdomstol, en krigsrätt, men
icke för något förvaltande ämbetsverk, något krigsråd1.
Marsken skred genast till verket. På sommaren 1630 kon-
stituerades krigsrätten och höll sin första session, och redan till
i okt. samma är bestämdes den andra", hör den underordnade
personalen uppgjordes en stat4 i ungefärlig öfverensstämmelse
med konungens fullmakt. Den upptar sålunda en sekreterare,
två notarier, en rättegångsväbel, en profoss samt poster och en-
spännare; och dä härtill äfven komma ett par handlingsskrif-
vare och kopister, så utgör detta tydligen endast en förstärkning
af de för skrifarbetet afsedda krafterna. Mera främmande för
krigsrättens uppgift förefaller en ä staten äfven tillagd kamrerare
och gevärsskrifvare, men någon förändring i den nya institutio-
nens karaktär behöfver denna post dock icke beteckna4. Be-
hållna utanordningar och lönelängder visa, att denna personal
också blifvit anställd5 6
.
Hvad man känner om krigsrättens verksamhet under denna
första tid öfverensstämmer i allo med de grunddrag, som blifvit
utstakade i marskens fullmakt. Krigsrätten har att rannsaka om
missbruk och öfvergrepp af officerare och om utskrifningarna i
allo gå rätt till5, den fäller domar i privata krafmål mot office-
rare7 och utsänder fullmäktige att uppspara förrymda knektar8,
till den hänvisas allmogens klagomål mot en bondehöfvidsman,
1 Jfr Odhner, s. 145.
2 Rådet till Pfalzgrefven 17/8 1630: »––––- - H. K. M.t–––––hafver
tillförordnat här i Stockholm en särdeles krigsrätt, uti hvilken allerede en ses-
sion –––-— hållen är och den andre nu nästkommande den 1 okt. begynnas
skall». Rådets reg. Kammarrådet till M. Wewitzer med utanordning till en
reparation i krigsrättens våning 9/8 1630, K. Reg.
3 Tryckt SKA III, s. 338.
4 Jfr Odhner, s. 145.
5 Utanordning af sekreteraren Abr. Kempe och längd öfver aflöningen
från räntekammaren. Sandb. Sami., A 229, 234, KA.
6 Rådets anf. bref till Pfalzgrefven 17/s 1630: kon. till marsken 21/2
1631, RR.
7 Dom s/6 1631 i saken mellan hustru Anna Matsdotter och öfverstelöjtn.
Anders Kiörning, Krigsdomstolar, Kr. A.
8 Pass 16/6 1631, a. saml. Kon. till marsken 2 3
/n 1631. RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free