Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 259
dessa riksråd hafva tjänstgjort högst oregelbundet; under 1616
finner man bland dem, som undertecknat de utgående domarna,
inga andra riksråd än Nils Andersson (och Johan Skytte)1. Ej
ens presidenten, grefve Magnus, torde alltså då hafva fungerat.
Under de följande åren blef det icke bättre. Grefve Magnus
kunde uteblifva från hela sessioner, och hans broder grefve
Abraham, den ende af den gamla uppsättningen som kvarstod
under hela 1620-talet, var icke flitigare. Nils Andersson dog
16182, Stenbock synes endast undantagsvis hafva tjänstgjort
efter 1616, och Johan Skytte anträffas icke efter 1620. De nya
riksråd, som inträdde på 1620-talet, förekomma likaledes i all-
mänhet endast tidvis i protokoll och domböcker; så Claes Horn,
Gabriel Bengtsson Oxenstierna, Bo Ribbing, Filip Scheiding, Karl
Eriksson Oxenstierna, Johan Sparre. Den ende som mera ode-
ladt ägnade sig åt hofrätten var Gabriel Gustafsson Oxenstierna,
möjligen inkallad redan 1622 och allt ifrån 1624, då han ned-
lade ämbetet som ståthållare öfver Stockholms och Upsala län,
den ledande själen i hofrättens verksamhet. Under Gustaf Adolfs
sista år tillkom Per Brahe 3 4 *
.
Öfver hufvud taget ser det ut, som om hofrättens flesta
assessorer af riksrådsldassen innehaft sitt domarevärf såsom ett
mera tillfälligt uppdrag vid sidan af andra ämbeten, hvilka voro
deras hufvuduppgifter i. Någon särskildt aflöning, fäst vid dessa
platser, omtalas icke. Från början af 1620-talet föreligga under-
rättelser om huru konungen för hvarje session bestämt, hvilka
riksråd som skulle tjänstgöra, och därvid uppräknas ej blott de,
som för första gången insattes i hofrätten, utan äfven sådana,
som inkallats redan vid föregående tillfällen6. Utnämningar i
1 Svea hofrätts domböcker, RA.
3 Se ofvan s. 200, not 6.
3 NORDVALL, Riksrådets centralisation, s. 30 ff.
4 Af 1620-talets riksrådsassessorer var Claes Horn riksstallmästare och
ståthållare öfver olika län efter hvarandra, Gabriel Bengtsson rikstygmästare,
Bo Ribbing ståthållare i Värmland, Filip Scheiding ståthållare i Kopparbergsla-
gen och gubernator öfver Kopparkompaniet, Karl Oxenstierna kansliråd, Johan
Sparre först kammarråd, sedan Scheidings efterträdare i Kopparkompaniet.
0 Enligt anteckn. i Nord. saml320, U B»presenterades H. K. M:t»
d. 6 9 1620 af riksrådsklassen N. Bielke, Gabriel Bengtsson, Claes Horn. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
