Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - regel 1630
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 NILS EDÉN
Då konungens fälttåg på andra sidan Östersjön åter börja
1625 och hädanefter blifva årliga, återkommer också nödvändig-
heten att låta rådet under hans frånvaro upptaga revisionssa-
kerna. Rådsregeringarnas instruktion innehöll dock år 1625
ingen annan föreskrift än den att bryta de ankommande brefven
i dylika mål1, tydligen för att meddela konungen innehållet och
låta honom afgöra, huruvida saken skulle upptagas af den tillför-
ordnade regeringen eller uppskjutas till hans hemkomst. I de
följande årens instruktioner förekommer icke någon sådan före-
skrift, men äfven nu synes rådet endast efter konungens särskilda
befallning hafva upptagit revisionsmål till afgörande2, och då
konungen befann sig hemma i landet, presiderade han fortfa-
rande själf med rådsherrarne endast såsom rådgifvare 3.
Först år 1630, vid öfvergången till Tyskland, insatte konun-
gen i rådsherrarnes instruktion ett allmänt bemyndigande att
upptaga alla lagligen andragna revisionssaker4. Inför utsikten
till det nya krigets långvarighet och krigsskådeplatsens afläg-
senhet kunde han ej längre fasthålla vid regeln att pröfva hvarje
enskildt fall, innan han hänvisade det till rådsregeringen. Denna
har också under de följande åren utöfvat den kungliga revisions-
myndigheten 5.
Emellertid upphörde ej heller riksrådens samarbete med
den Stockholmska hofrätten. År 1627, då allmogen i Oppunda
härad drogs till rätta för uppstudsighet och oroligheter, för-
stärktes hofrättens riksrådsklass med flera andra riksråd6, och
detsamma skedde år 1631 vid en rättegång mot studenten Ericus
Petri, som anklagades för affall till papismen7. Pa liknande
sätt förfor man vid rättegången mot »Rhengrefven» Otto Lud-
1 SRP I, s. Xu.
2 Jfr rädsprot. ty 1627, SRP I, s. 51, och Gabr. Gustafssons bref till
kanslern ty 1628, AOB II: 3, s. 156 f.
8 Se ofvan not 2; kungl. dom af ty 1626 bland Kong/, bref, Svea hof-
rätts arkiv.
4 SRP I, sid. XLV.
5 Rådsprot. ty, ty 1630, ty, ty, ty ty 1631, SRP II, s. 35,59, 62 f.
Dom af 23/2 1631, RR.
6 Domen, af 8/ï2 1627, i Svea hofrätts dombok, RA.
7 Liber XIV causarum, RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
