Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - Rikshufvudböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 NILS EDÉN
hufvudböckerna. När man en gång kommit därhän att upp-
göra beräkningar öfver ett kommande års inkomster och ut-
gifter, måste det falla sig helt naturligt att också vid årets slut
sammanföra bådadera, såsom de faktiskt gestaltat sig, och dy-
medelst vinna en öfversikt öfver det verkliga finansiella läget.
Äldst i den nuvarande serien af rikshufvudböcker1 är en
volym för år 1619. Den har jämnlöpande kolumner för behål-
len ränta och dess användning till vissa utgifter, för hvad som
faktiskt utgått och hvad som resterar. Dessa två senare ko-
lumner, som egentligen skulle berättiga volymen till namnet
rikshufvudbok, äro emellertid högst ofullständigt ifyllda, och
räkenskapen har alltså aldrig blifvit fullbordad; dessutom synas
inkomstposterna afse beräknade inkomster enligt inkomna för-
slag från uppbördsmännen, ej hvad som faktiskt influtit. En
slutsummering för de sålunda upptagna inkomsterna finnes, men
är ej heller den utförd under alla rubriker, och motsvarighet på
utgiftssidan saknas helt och hållet, såsom naturligt är, då special-
uppgifterna ej blifvit införda.
Utvecklingen af dessa räkenskaper är i och för sig en ad-
ministrativ fråga af ej ringa intresse, men i totalbilden af rege-
ringens allmänna organisation kunna de naturligtvis endast intaga
en underordnad plats. Att något slags sammanfattande luifvud-
böcker uppgjorts äfven för åren efter 1619, är otvifvelaktigt, ehuru
numera ingen synes vara i behåll för vare sig 1620 eller 16212.
Då Abraham Cabeliou skulle anställas såsom generalbokhållare,
betonades i ett förslag till hans fullmakt, att rikets räkenskaps-
böcker skulle uppställas »på bokhållarevis», liksom han också
skulle till landsbokhållarne utsända »efter bokhållare-art» utar-
betade formulär till deras rapporter3. Man kände tydligen be-
hotvet af en bättre utbildad bokföring än den, som ingick i de
svenska kammartjänstemännens insikt, och man tog helt enkelt
den holländske köpmannens erfarenhet från den stora affärsvärl-
dens privata arbetsformer till hjälp. Sannolikt är 1623 års huf-
1 RHB, KA.
2 Jfr kammarrådets bref till några ståthållare 5/, 1622 att sända fog-
darne till räknekammaren, »emedan vi ej kunna besluta 1620 års bok, förr än
deras räkenskaper äro klarerade». K. Reg.
3 Konceptet af dec. 1623; jfr ofvan s. 226, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
