Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - Pfalzgrefven i kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 223
möter ytterligare ett nytt kammarråd, Jören Claesson (Uggla)1,
så att antalet nu stigit till fyra jämte Skytte.
I ett och ett halft är synes kammarrådets sammansättning
nu hafva behållit sig oförändrad, till dess med juli 1625 så väl
Johan Sparre som Måns Mårtensson lämna kammaren, den förre
för att ägna sig åt ledningen af kopparkompaniet, den senare
för att åter tjänstgöra vid härens ekonomiska förvaltning i det
på nytt utbrytande polska kriget2. Däremot återinträdde nu
Peder Erlandsson i kammaren3, hvars kollegiales således under
senare hälften af detta är och förra hälften af 1626 voro tre
utom Johan Skytte. I juni 1626 utgick Åke Axelsson, men
ersattes af Mattias Soop, Hans Åkessons son, hvadan antalet
förblef oförändradt4. Ett år senare, i juni 1627, lämnar Jören
Claesson kammaren5 6
, och sedan arbetade där Peder Erlandsson
och Mattias Soop ensamma jämte Skytte ända till dennes afresa
till Lifland i december 1629.
P’rämste man i kammaren efter Skytte blef Claes Fleming,
som kort före den förres afresa kallades att med sitt amirals-
ämbete förena kammarråds värdighet0. Af hans medbröder af-
gick Mattias Soop i juni 1630 till ståthållareposten i Kalmar; i
stället inträdde Karl Sparre7 8
. Denne dog emellertid på våren
1632 h, och något nytt kammarråd insattes icke i han ställe under
återstoden af Gustaf Adolfs regering9.
Dock hade kammaren dessförinnan fått en förstärkning i
arbetskrafter, som snart visade sig vara högst betydande, då
konungen i början af år 1631 förmådde sin svåger, Pfalzgrefven
Johan Kasimir, att mottaga ledningen af det viktiga ämbetsverket.
Det var ett extraordinärt uppdrag på sidan om kammarens
1 Bref i K. Reg. 201624.
2 Jfr kon:s bref till kanslern 29/u, 2/12, 12/,2 1625, AOH II: 1, s. 276,
280, 289.
3 K. Reg. 1/7 1625 o. s. v.
4 K. Reg. 7/0 1626 o. s. v.
5 Saknas bland underskr. i K. Reg. efter >/6 1627.
6 Han har underskrifvit ett bref i K. Reg. 14/12 1629.
7 Den sistnämnde i K. Reg. från 10/6, M. S. ej efter 12/6. Underhålls-
bref för M. S. såsom ståthållare 22/6.
8 Enl. Anrf.p dog han 24/4 1632. I K. Reg. finnes han ej efter 18/4 1632.
9 Jfr Gabriel Gustafssons bref t. kanslern ls/6 1632, AOB II: 3, s. 267.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
