- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
213

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarordningen af år 1618 - Kamrerare och kammarskrifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 213
eller fogdar (p. 4, 6: 5), ja det ser ut, som om meningen vore,
att de fyra förnämsta kamrerarne alltid skulle vara med vid
öfverläggningarna om både inkomster och utgifter. Att de
skola deltaga i uppsättningen af de anmärkningar, som kunna
vara att göra mot räkenskaperna, föreskrifves uttryckligt (p. 6:
i, 5). Det får väl dock anses vara själffallet, att de endast
kunde få en rådgifvande ställning. Anordningen var för öfrigt
endast ett lagfästande af den praxis, som af gammalt gjort åt-
minstone en del af kamrerarne till kammarrådens medarbetare
på samma gång som underordnade, så att de utgående brefven
mycket ofta äfven underskrifvits af de förra.
Kammarrådet skulle »ordinarie» hafva sitt residens i Stock-
holm. Äfven detta var numera fastslagen regel, om det också
ännu under de sista åren händt, att kammarråden kallats till
konungen, då han vistats annorstädes1. Kammarordningen be-
stämmer noggrannt ämbetslokalernas anordning: en kammare
för kammarrådets sammanträden, utanför denna en sal för kam-
rerare och kammarskrifvare, där äfven rättegångarna kunde hål-
las, en kammare för dem, som voro sysselsatta med sekreta hand-
lingar, ett arkivrum och slutligen en förstuga för de personer, som
hade ärenden att andraga i kammaren. Arbetstiden är för alla,
både kammarrådet och dess underordnade, den samma: kl. 6—
11 f. m. veckans fyra första dagar, fredagen 8—11 och alla da-
garna 2—5 e. m. Lördagen synes vara afsedd till hvilodag.
De tre första dagarna anslås till räkenskapsväsendet, de två
sista till rådslag om andra ärenden. Alla skola dagligen inställa
sig, om de ej hafva laga förfall, dock så, att kammarråden med-
gifves en ledighet af tre månader årligen att åtnjutas af en och
en i tur och ordning (p. 8). Så stort medgifvande måste såle-
des ännu göras åt de förnämligare ämbetsmännens anspråk på
hemlif på sina gods. Försummar kamrerare eller kammarskrif-
vare en arbetsdag, förlorar han motsvarande del af sin aflöning
och skall ersätta K. M:t den skada, som däraf vållas. Uppre-
pad försummelse af en kamrerare anmäles för konungen; en
kammarskrifvare kan kammarrådet själft afsätta.
Den väsentliga skillnad mellan kamrerares och kammar-
Jfr ofvan s. 201.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free