- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
181

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Registratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 181
än att en del af handlingarna måste förvaras dels i mörka hvalf
och dels i ett rum, som arkivsekreteraren fick dela med arkli-
mästaren på Stockholms slott, hvilken där förvarade både svaf-
vel och luntor vid sidan af de gamla handlingarna1.
Arkivsekreteraren och hans underordnade afskildes redan
i 1620 års kansliordning från kansliets öfriga tjänstemän, i det
att dessa i motsats till de förra sammanfattades under benäm-
ningen det dagliga hofkansliet. I motsvarighet härtill
gick också redan nu arkivafdelningen under benämningen rik-
sens kansli2, ehuru den ej förekommer i kansliordningen.
För regist ra tur hade Axel Oxenstiernas första kansli-
ordning fördelat ansvaret på alla föreståndarne för expeditio-
nens olika grupper. Om hvar och en hette det, att han skulle
hålla »klara» eller »vissa» registraturer på handlingarna inom
sitt område. Den följande kungliga kansliordningen insatte där-
emot, som nämndt, en särskild föreståndare för detta arbete,
men 1618 föreskref kanslern åter, att hvarje sekreterare skulle
hålla sin anpart, och bestämde för de flesta en särskild skrifvare
till detta ändamål. För så vidt med registraturet verkligen i
detta fall menas de afskriftsböcker för de utgående brefven,
som nu föreligga, så har säkerligen en utskiftning af denna art
icke blifvit genomförd, ty en sådan stilblandning, som däraf
skulle följa, förete de ingalunda.
I början af 1620 gåfvos nya och utförliga föreskrifter för
denna del af kansliarbetet2. Nu bestämdes, att sekreterarne
skulle i tur och ordning förestå hela registreringen en månad i
sänder, och denna omfattar här icke blott utgående, utan äfven
inkommande bref3. Öfver hvardera serien skulle ett registratur
hallas, och utförliga formulär meddelas för bådadera. Sekre-
teraren skulle själf endast öfvervaka det hela, medan själfva
skrifningen skulle utföras af en skrifvare för hvardera afdel-
1 Peder Månsson till riks- och kammarråden 27/3 1623, MRA 1879, s. 23.
2 Kanslerns ordning för registreringen 20/2 1620, MRA, b. II, s. 244.
s Huruvida något sådant varit afsedt redan i de föregående kansliord-
ningarna, låter sig icke afgöras. De begagnade pluralformerna : »all* magistra-
ture», »god« och riktig« registratur», skulle möjligen kunna tydas därhän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free